Solsemester! (6.4)

Vår lördag i Spanien blev inte riktigt som vi hade tänkt oss. Arvid var alltså sjuk på fredagskvällen, och även om han sov gott på natten och till och med åt morgonmål på lördagen fick vi med tanke på bacillerna lov att ställa in dagens planer, som var att hälsa på Matias släktingar - vilket alltså var en av huvudpoängerna med resan. Tråkigt!

Det som talade till dagens fördel var ändå att det äntligen var sommarväder! Som vi hade väntat! Edvin och jag roade oss med att gå till en ny lekpark på förmiddagen, men när vi hade kommit hem och ätit lunch förlorade jag ett tag kampen mot 1) besvikelsen över inställda planer och 2) oron för att sannolikheten var stor att Edvin och/eller jag skulle bli magsjuka - med tanke på inkubationstiden precis till hemresan. Lejdo. Så vad gjorde jag? Drog täcket över huvudet och somnade som en stock. Det är inte det sämsta sättet att tackla motgångar. När jag vaknade var jag visserligen lite besviken och lite orolig, men jag bestämde mig för att ge det negativa tänkandet onda ögat och göra något annat istället.

Istället tog Edvin och jag bussen in till stan, och det blev en riktig toppendag - lite otippat! (Matias och Arvid hade f.ö. också en trevlig dag utan oss - Arvid mådde bra och de hade varit till två olika lekparker + köpt glass i solen.) Jag är inte riktigt säker på om det var Fuengirolas centrum vi hittade, men vi steg i alla fall av vid en fin kyrka och åt bananer på en parkbänk.

Sen ville Edvin att vi skulle leta efter havet, så utan desto mer funderingar över var vi egentligen befann oss sökte vi oss till stranden. (Var man än är i Fuengirola är det nära till havet, det är tydligen lite så det är tänkt.) Och - där blev det faktiskt lite strandhäng! Solsemester! Vi hade inte förberett oss, så vi hade ingenting med, men det gjorde inte så mycket. Bada ville vi ändå inte (isvatten) och stenar och snäckor är lika roliga som plastspadar. Själv njöt jag av att bara sitta i solen och se på när Edvin förnöjt lekte. Skönt!

Efter vårt strandhäng makade vi oss så sakteliga iväg. Ylva och Anders var småningom på väg in till stan efter att ha hälsat på släktingarna, och vi tänkte träffas och äta tillsammans. Deras hotell var på stranden några (okänt antal) kilometer längre bort, så vi började gå ditåt. Och det var så roligt! Och Edvin njöt i stora drag av att semestra med bara mamma - på varenda bild vi har (och det är många) ler han brett, och på de flesta dansar han. Så det var vårt tumisäventyr, inte alls dumt.

Promenadstråket längs stranden i Fuengirola är 100 % turistvänligt, och det passade oss utmärkt. Det fanns alltid något roligt att se på, och när vi blev sugna på glass behövde vi inte leta länge. Edvin åt en fotglass, vilket han tyckte var hejdlöst roligt.

Var exakt Ylva och Anders hotell fanns visste vi inte så noga, men när vi gissningsvis närmade oss och ringde fick vi veta att de var nere på stranden - och vi hittade dem. Vi var mycket imponerade av att Anders faktiskt tagit ett dopp i vattnet som våra fötter nästan frusit till is i... Inte så mycket kallare än vattnet hemma på sommaren, tyckte han. Visst, allt är relativt.

Vi gick upp till deras rum och fick njuta av utsikten på 14:e (?) våningen. Inte illa att vakna till den!

Eftersom Arvid hade mått så bra under dagen bestämde sig de för att också komma in till stan och göra oss sällskap vid kvällsmaten. Vi hittade en pizzeria som det doftade gott ur och satte oss på uteserveringen. Ett misstag, visade det sig sen, för just där blåste det så kallt att vi alla kände oss lite som polarforskare innan vi hade ätit klart...

Man kunde ju välja och vraka mellan restauranger med finsk meny, men på just den här pizzerian betjänades vi på klingande rikssvenska och barnen fick läsa svenska böcker medan vi väntade på maten. Ylva blev lycklig när hon såg att den ena var hennes läsebok från ettan. Hon hade helt klart en charmigare läsebok än den vi hade om Isa och Ole!

Lejon ska man låta bli / att stoppa sina fingrar i.

(Tröjan som Edvin har på sig på vår strandutflykt har han förresten fått av Katariina. Den har blivit en en riktig favorit!)