Visar inlägg med etikett Husvagnssemester 2021. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Husvagnssemester 2021. Visa alla inlägg

lördag 25 september 2021

Kasken kierros i Koli


Åh. En lördag utan planer. Äntligen! Förhoppningsvis kommer jag mig ut i skogen i något skede idag, men för tillfället nöjer jag mig med ett blogginlägg från en av sommarens bästa skogsrundor. Vi var i Koli och hade bestämt oss för att spara måste-utsikten till kvällen - vi tänkte att det skulle vara mer rimligt med folk då, vilket också verkade stämma. Istället hade vi tipsats om rundan Kasken kierros och satsade på den, med start från Koli hamn. Den var inte lång - kanske 2-2,5 km - men alldeles lagom för en lagom sävlig förmiddag i högsommarvärmen. 

 
Vi började i något som mest liknande regnskog - och jag tror det var bra att vi började där vi gjorde, för allt det branta uppåt kom i början! Det blir ju inte lika storslagna foton av tallar och ormbunkar som av utsikten från Ukko- och Akka-Koli, men det kändes som en väldigt rolig och annorlunda stig jämfört med de vi går på här hemma. Lite äventyr! Särskilt mycket folk var det inte heller, bara några enstaka vandrare vi stötte på. 


Det jag tyckte allra bäst om med den här rundan var att den också gick genom gamla kulturlandskap med svedjebränning, djurhagar och gamla stugor. En liten bit av ur-Finland liksom!


Nära stugorna på bilden fanns det också en tältplats, där ett par campare gjorde sig i ordning för dagen i maklig takt. En jättemysig plats att tälta om man skulle vara en som gör sånt. (Tantens rygg klarar tyvärr inte riktigt av en natt utan riktig madrass. Det gör att jag känner mig uråldrig alternativt som en divig prinsessan på ärten, men man får inse sina begränsningar.)


Dagens djurspaning: Fin liten ödla som njöt av solskenet på stengrunden till den grå stugan. 


Häromkring arbetar man aktivt med att bevara de gamla traditionslandskapen genom bl.a. svedjebränning. Intressant att se det brända området och läsa om hur det gick till!


Längs med vägen finns Mattila gård, ett härbärge som har tagit emot resenärer i ett sekel. Vi hittade en picknickplats vid en gammal stengrund där vi plockade fram vårt trangiakök och kokade dagens nudlar. Väldigt mysigt, men vid det laget hade det också hunnit bli stekande hett, så vi fick leta efter skugga bäst vi kunde. Fin miljö!


När vi hade gått vår runda körde vi tillbaka till campingen för att chilla. Chilla! Något man kan göra på semester tydligen. Vi simmade i Pielisjärvi, kastade frisbee och låg i husvagnen och läste/spelade på telefonerna. Sämre kan man ha det. 


onsdag 25 augusti 2021

Hösten slog till


Som jag saknar sommaren just nu! 

Hösten tog i lite väl hårt så fort skolorna började kan jag tycka. Det regnar och är kallt. Förkylningar härjar så det står härliga till. Sjukvårdsdistriktet har gått in i spridningsfasen igen. Köksrenoveringen hann inte bli riktigt klar före skolstart. Hela huset ser ut därefter. Jobbet har börjat jättebra och jag är osedvanligt peppad för den nya terminen, men imorgon är jag hemma med förkylda barn. Det är bara så... väldigt, väldigt vardag. Puh!

Och allt det där får mig osökt att tänka på... att jag inte bloggat om vår husvagnssemester ännu. Sommar, bad och nya platser! Det var så efterlängtat och så roligt. Det får bli min eskapism när höstmolnen delar med sig lite för generöst av sina gåvor. Här tjuvstartar jag med att strössla in några bilder från vår första dag på resande fot! Plastdjuren och det höbärgande plastfolket hittade vi i en hage bakom en ABC där vi stannade och tankade. Otippat och lite märkligt, men rätt mysigt faktiskt, särskilt en vacker sommarkväll! 

(Eller glasfiberfolket kanske?)

 
Väl framme i Koli ville Edvin absolut ta sig ett dopp fast det började bli sent. Han blev ensam i vattnet den gången, men de följande dagarna tog vi igen det. Koli camping, där vi bodde, må ha en servicebyggnad som inte sett skymten av någon renovering sedan 1970, men det finns en väldigt, väldigt fin strand. Det var först i efterskott jag läste mig till att Pielisjärvi faktiskt är Finlands femte största insjö, men redan där roade vi oss med att kolla på kartan och försöka få rätsida på hur långt den sträckte sig och åt vilka håll. Att simma där var nog en av mina finaste naturupplevelser i sommar och jag skulle när som helst köra en dag för att få göra om det! 


Där lämnar jag bloggen för ikväll. Med minnet av klart, ljummet insjövatten och en solnedgång med så milda färger att själen slutade flaxa och belåtet lade sig till ro. Där.