Fäboda i november

Det är inte mycket dagsljus vi har att spela med just nu, men idag hann vi ut till Fäboda innan det skymde. Lika vackert året runt, även om det ser väldigt annorlunda ut än sist vi var dit! När vi kom ut ur skogen och såg hur himlen och havet bredde ut sig... det var lika storslaget som när man stiger in i en katedral. Himlen var enorm och såg ut att vara målad i akvarell.

Fäboda verkar vara lika roligt oavsett årstid också - sanddyner går att klättra på och rutscha nerför även om det är ett lager snö över dem. Men det är tur att vi kom oss iväg när vi gjorde, för vi hann knappt äta våra klementiner och pepparkakor innan solljuset började dra sig tillbaka. När vi gick tillbaka till bilen var det halvmörkt och Edvin började tycka att det var lite kusligt.

(Desto mer poäng för att vi faktiskt hittade en geocache också - en mikrocache i novembermörker är inte illa!)

Stinasholma

Höstsol och krispig luft måste vara nåt av det mest välgörande som finns. Lite dålig på att ta tillvara det nu bara - känns som att det blir så omständligt att få ut alla att jag ofta bara ger upp när jag tänker på det... Ska bli bättre på det. Har redan blivit lite bättre på det, faktiskt. 

Avstickare på hemväg från söndagens femårskalas: sökte (och hittade) en geocache vid Stinasholma. Gick extra långsamt bara för att solen glittrade söndagsfint i vattnet.

En söndag

Den här söndagen:
Stillastående
Stillasittande
Stillaliggande
Och så lite klädrens.

Men däremellan for vi på geocachejakt - vi behövde lite skog och utomhusluft! Tre cachar försökte vi hitta i skogen nära Fäboda farmområde. Den första hittade vi, och jag skulle så gärna visa en bild, för den var cool... men jag gissar att det inte hör till god geocache-etikett att avslöja för mycket. Men för den som geocachar kan jag rekommendera cachen "Jaws"!

Den andra cachen var på ett ganska annorlunda ställe, men tydligen svår - vi lär inte ha varit de enda som inte hittade den. Den tredje hittade vi visserligen, men eftersom vi inte hade någon stege till hands (!) fick vi inte tag på den... Allt möjligt. Huvudsaken var att vi hittade en vacker plats lite sådär otippat. Fina skogsvägar som det skulle vara roligt att både cykla och gå mera på!

Och här dagens magbild: vecka 36+2

Sommarlov i tropikerna (aka Vasa)

Det blev ju ingen sensommarresa till fjällen. Istället funderade vi ett tag på att köra iväg till Norrfjärden några dagar, men det föll också, på tidsbrist och dålig timing. För att nu få åtminstone något till stånd fick det bli en dag i Vasa i måndags. Arvid behövde en skolväska... och ja, det var väl vår enda ursäkt den här gången. Mera nöje än nytta denna gång alltså!

Eftersom det faktiskt var en sommarlovsutflykt stannade vi till i Oravais och sökte skatt. Vi har nästan glömt bort hela geocachinggrejen i sommar, men jag tror faktiskt vi får så lov att ta upp det igen! På köpet fick vi se en fin stenbro, och så irrade vi runt ett tag i taggiga buskar som sedan visade sig vara helt onödiga att irra runt i. Vad gör man inte för Äventyret!

Jag hade inte kollat upp vädret så noga, men visste att det skulle bli en av sommarens varmaste dagar, så för säkerhets skull hade vi slängt in simkläder i bakluckan. Och det var hett. Och det var soligt. Och det var svettigt. Ganska länge. Sen gick vi in på Anttila, och när vi snabbt hade konstaterat att där inte fanns några väskor som intresserade Arvid tänkte vi gå ut och köpa glass för lite välbehövlig svalka. När vi kom till utgången möttes vi av - det här:

HUR länge hade vi egentligen varit inne vid Anttila?? Plötsligt var det tropisk storm där ute - vinden rev i flaggor och träd, åskan mullrade och regnet öste ner. Sen avlöste åskskurarna varandra resten av dagen, och simkläderna fick vila i frid i bakluckan... Men Arvid fick snyggaste väskan i stan (även om det var på håret - åskan hade nämligen slagit ner i byggnaden strax före...) och vi var ändå nöjda. På kvällen hängde vi med Mallo & co och beundrade deras ursnygga köksvägg, som jag inte fattar varför jag inte fotade. Inspirerande att se hur man kan förändra utan att totalrenovera!

Norrfjärden förra helgen

 

Redan en vecka sedan Norrfjärden! En högintensiv vecka... och ännu väntar en och annan kraftansträngning innan det blir sommarlov. Långhelgen i Sverige blev ett skönt avbrott från jobbsnurran - och vår nyaste favoritnorrlänning var en superb ny bekantskap!

Men... annars blev det nu inte riktigt som planerat. Att vädret trodde att det var november kan man ju stå ut med, men att vi drog med oss en ny magsjuka är bara för löjligt för att vara sant. Det var ju för att helt säkert vara friska och smittfria vi sköt upp resan en vecka!! Inte klokt. Edvin hade haft orolig mage ett par dagar just före resan, men vi kunde bara inte tro att det var en ny magsjuka... men första morgonen där blev Mattus sjuk och fick tillbaka aptit och någorlunda energi först mot lördagskvällen. (Avfärd hemåt på söndagsförmiddagen...) Arvid hade ont i magen och feber på fredagskvällen, men mer än så blev det (tack och lov) inte då. (Däremot fick han stanna hemma en dag från förskolan nu mitt i veckan eftersom han verkade ha en släng av nåt... så vi tog det säkra före det osäkra.) Så. Ja. Det var ju inte riktigt så vi hade tänkt det. Vi måste nog försöka göra om det här inom rimlig framtid, om bara Ylva och Anders vågar ta emot oss fler gånger! Gör om, gör rätt!

Men. Hur som helst, det var jätteroligt att få hänga med Ylva och Anders, och framför allt att få beundra barnens nya kusin, lille Adil. Händelsevis råkar han vara den sötaste och förnöjdaste ungen i Norrland! Dessutom hittade vi på lite skojigheter, vi som var friska. På fredagen, när Mattus låg och sov i källaren och Anders hade en lång jobbdag i Stockholm (!) tog Ylva och jag våra barn och for in en sväng till Piteå. Alltid lika mysig stad, även om regnet piskade vågrätt! Vi strosade runt på Akademibokhandeln och åt glass i Småstaden. Åååh, polkaglass med polkaströssel, jag blev helt lyrisk.

Eftersom Ylva och Anders har en inglasad altan blev det också grillunch "nästan utomhus" på lördagen, och förstås tacos på lördagskvällen - obligatoriskt!

På lördagseftermiddagen fick Arvid och jag lite myror i brallan och åkte iväg till Storheden (utanför Luleå) för att gå lite på Stadium outlet och Djurmagazinet. Arvid har fått hamstrar på hjärnan och vi hade tänkt kolla lite gnagare i djuraffären... men klantigt nog hittade vi dem inte! Vi hittade bara akvariefiskar, som förr all del är roliga, och sen stängde affären. När vi kom tillbaka förklarade Ylva var de andra djuren brukar finnas... tydligen ett hörn av affären som vi inte alls hade lagt märke till. Anyway. Det var riktigt roligt att vara ute på tumis med Arvid, han verkar alltid så mycket större när han inte har Edvin att tjuvnypas med. Åh, mitt storbarn! 

På lördagskvällen hade Mattus repat sig så pass att han ville ut och geocacha lite. Tur det, för vädret hade också hämtat sig lite och var riktigt behagligt! Det skulle finnas två cachar i närheten, men det vi inte räknade med var att  vårflödet skulle ställa till det så vi inte kunde komma fram till någon av dem... På ett ställe borde vi ha haft en bro för att komma fram till bron där cachen var gömd!

Vi hade med oss en geocache-smurf som vi hittade i en cache i Sandsund och som vill hem till Danmark igen (startade i Indien). Honom hade vi tänkt lämna i Norrfjärden, men den kvällen blev det inget med det... men på söndagen när vi körde iväg stannade vi till vid en nästan fånigt lättillgänglig cache på ett annat ställe i Norrfjärden där han fick stanna. Hoppas han hittar hem!

Summa summarum. Inte som vi hade hoppats och planerat. Men frånsett fulbacillen var det trevligt och mysigt, och alltid lika roligt med lite Norrland!

Inne och ute

 

Det är så fantastiskt med sol igen. Efter en jämngrå vinter vaknar åtminstone jag lite mer till liv igen när det blir ljust - om jag måste välja mellan kallt och soligt eller varmt och grått blir det solen och kylan, alla gånger. (Eller sol och värme förstås, om det är ett alternativ...) Även om jag inte hunnit vara ute särskilt mycket på sistone känns livet ändå lite lättare när ljuset strömmar in genom fönstren och man inte behöver gå runt med hela tillvaron insvept i en gråblöt filt.

Men om jag var lite avundsjuk på Matias som har varit ute med barnen så gott som hela dagen? Lekpark på förmiddagen och Pörkenässkogen på eftermiddagen... Nå, kanske lite. Men jag fick ju titta på solen genom fönstret där jag satt och jobbade, jag. Hehe. Och det är onekligen skönt att vara (nästan) klar med det som varit mitt ständigt (!) dåliga samvete en längre tid nu.

Men ikväll hängde jag åtminstone med på vår geocachepremiär! Inte så framgångsrik premiär dock, för vi hittade ingenting.Tur då att stället är ca 250 meter hemifrån, så det lär komma nya tillfällen...