Vem kunde tro att vi skulle få en så fin och på alla sätt lyckad semesterresa? Om jag ska vara ärlig - inte jag. Av någon orsak var det hopplöst motigt att ta tag i planeringen i år (men okej, orsaken är ganska uppenbar - jag hade planerat och åkt på inte mindre än fem Erasmusresor på ett drygt år och även bortsett från det ägnat hela läsåret åt att just planera och styra upp saker, så jag hade fått lite övernog av planering).
Men när vi satt med barnen i början av sommaren och frågade vad de hade för önskemål överraskade de oss med att mest av allt önska en husvagnsresa i Finland med faffas gamla Solifer. Med tanke på alla mina spännande Erasmusresor och resan till London ifjol hade jag snarare förväntat mig nåt i den stilen, men gott så! För två år sen hade vi en jättefin resa till östra Finland med husvagnen och hela familjen var överens om att det skulle vara roligt med något liknande i år. Vi pratade med faffa, som gärna lånade ut sin husvagn och så prickade vi in in en vecka som varken krockade med Arvids sommarjobb eller något annat program. Vart vi skulle och vad vi skulle göra hade vi en väldigt luddig uppfattning om. Inte ens datumen lyckades sist och slutligen, eftersom vi behövde flytta fram resan ett par veckor på grund av allt kring Matias mosters begravning...
Men till sist hade vi en plan och en packad husvagn! Åboland skulle det bli, men in i det sista trodde vi att det skulle bli en tur på Skärgårdens ringväg. Men helt i enlighet med resten av vår flummiga planering ändrade vi oss kvällen innan, skippade ringvägen och bokade in oss på en tur till Bengtskär istället, för övrigt fick det bli Åbo och Pargas. Så bra val! Ringvägen är säkert också fin, men är 100 % nöjd med hur resan blev till sist.
Vi startade en onsdagseftermiddag - E och J gick i simskola och skulle missa de sista dagarna av årets simskola, men E hade ett teknikmärke att ta innan han var redo för avfärd. Den sista uppgiften avklarades på onsdagsförmiddagen och en nöjd son kunde avsluta simskolan med flaggan i topp! Vi körde söderut, men pausade för lunch i Närpes. Av en slump råkade vi förirra oss till Vargberget, där det inte bara finns ett friluftscentrum, utan också en pytteliten pott som E och J kunde simma i medan vi trollade fram en lunch. Bra paus!
Vi var alltså på väg mot Åbo, men efter att ha läst ett tips om Poroholma camping i Raumo bestämde vi oss för att stanna till en natt där. Och med tanke på diverse humör i baksätet var det riktigt skönt att skippa den sista timmen eller så som det skulle ha tagit att köra ända till Åbo den kvällen... för allas nervers skull! Det blev också en riktigt fin kväll på Poroholma! Vi är ju campingamatörer, men åtminstone med vår begränsade erfarenhet var Poroholma lite utöver det vanliga. Mycket liv och rörelse med massor (!) av husvagnar och husbilar, uteserveringar med levande musik och mycket att se på. Ändå en lugn och trevlig stämning - åtminstone på en vardagskväll som det ju var. Hur som helst, det kändes somrigt, semestrigt och roligt att vara där! Vi hade nog inte stannat så många dagar där eftersom vi är lite för introverta för att ha fullt så nära till fullt så många grannar, men för en kväll var det toppen. Lite synd ändå att vi var på väg vidare redan nästa morgon, för jag hade gärna sett mig runt lite i Raumo också.
Är så otroligt glad över att alla våra barn så gärna hänger med oss på resor och utflykter! Till och med fast vi numera har inte bara en, utan två tonåringar... A:s enda villkor var att han skulle få ha en egen säng som han inte delade med någon och det tyckte jag lät väldigt rimligt! Är plågsamt medveten om att antalet somrar innan de flyger ur boet krymper stadigt. Men att resa tillsammans är nog nåt av det roligaste vi vet, så jag hoppas förstås att det är något de vill fortsätta med - typ helst alltid! För de är ju så roliga att umgås med.
Det blev nog sommarens roligaste kvällspromenad, det här. Vacker solnedgång, glittrande vatten och mycket kul att se på! Många av husvagnsplatserna var precis invid vattnet, men eftersom vi kom ganska sent fick vi inte en sån - men ändå en helt okej plats. Det var liksom inte långt till vattnet någonstans.
Min toflsa och min vifsla. Ibland lite utmattande, men också väldigt roliga. Och barnasinnet är det inget fel på!
Tidigare hade faffa en ungefär lika gammal Solifer, men betydligt mindre och dessutom med någon gammal fuktskada som gav den en markant air av mögellukt. Vi är jätteglada för att han böt upp sig till en som visserligen också är gammal, men som är fräsch och rymmer hela vår familj! Och som barnen konstaterade när vi gick runt på Poroholma och spanade vagnar - den är tillräckligt gammal för att ha passerat gränsen mellan "tråkigt gammal" och "retro". Vem gillar inte retro!
Tyvärr var kylskåpet lite mer retro än jag hade önskat och hade tydligen blivit mer opålitligt sedan vi lånade husvagnen för två år sen... när vi kom fram på kvällen var det varmt och vi fick kasta en del mjölk och annat som redan hade blivit ofräscht - och jag som hade ägnat förmiddagen åt att fylla kylskåpet till brädden med praktisk och god mat för resan... Det skapade lite dålig stämning, om vi säger så. Det visade sig under resten av resan att kylskåpet ibland var kallt, ibland varmt och aldrig riktigt det man hade förväntat sig... För att rädda husfriden införskaffades en eldriven kylväska redan morgonen därpå, och så var det problemet löst. Vi fick bara handla lite oftare än vi annars hade gjort. I övrigt funkade husvagnen utmärkt!
