När vi hade landat i Málaga hade vi lite för mycket tid kvar tills vår buss till Granada skulle gå, så vi åkte in till stan och åt... jaja, på MacDonald's. Happy Meal. Big Mac. Hur tråkigt som helst, men är man i en okänd stad med kurrande magar och har ca 45 minuter på sig att äta får det duga... Och sen följde bussresan, en två timmar lång avslutning på en lång dag - och det jag hade fasat mest för. Det fanns liksom inte överhuvudtaget i min föreställningsvärld att vi skulle ha
energi kvar. Men det hade vi! Och landskapet var vackert. Och jag kände i maggropen att jag gillar Spanien.
|
Vi provianterade vatten och choklad på busstationen - på spanska. Barnen fick jättestora rosa tuggummin av den glada kiosktanten som skrockade lite roat åt den trötta och frustrerade mamman som försökte få sina barn att inte peta på allt som såg färgglatt ut. Edvin hade svalt sitt inom tio sekunder. |
|
Den här snubben somnade så fort bussen började rulla. Det gillade hans mamma. |
|
Den här snubben, som hade tupplurat på flyget istället, tyckte bussresan var ett roligt och spännande äventyr. Det tyckte hans mamma också. |
|
Vi ses igen, Málaga! Du lyckades fint med första intrycket! |
|
Regnbåge känns som ett trevligt tecken. |
|
Vädret var inte tråkigt - sol och regn om vartannat. Det åstadkom fina bilder och gjorde att landskapet verkade ännu mer dramatiskt. |
|
Ett sagoslott i en sagostad. |
Och så var vi framme i Granada. En kort taxiresa senare, och så stod vi på avtalad mötesplats och väntade på nycklarna till lägenheten - grottan! - vi skulle bo i. Den avtalade mötesplatsen råkade ha en alldeles fantastisk utsikt över Alhambra, så det gjorde ingenting att vi fick vänta en liten stund. Just där kan man stå och vänta ganska länge. Till och med en kylig kväll efter en lång dag.
Och så - en försenad men hyperenergisk spanjorska med nycklar, en smal trappgränd uppför berget, lite kullerstenar och så var vi framme vid vår grotta. Bara lite senare anslöt Ylva och Anders, som kom med en senare buss, och så var flocken samlad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar