- Mattus, har du tagit ner lampan?
- Nej?
- Ehm... vad gör den här på stolen då?
- På stolen?
- Nämen, här ligger visst kroken av gammal, trasig plast också. Ser man på!
Tanke ett: Min lampa trillade rakt ner på skrivbordsstolen, det enda mjuka som finns i närheten, med sladden prydligt hopslingrad. Vad är oddsen? Min lampa av glas som jag köpte i en riktig lampaffär till min första "riktiga" lägenhet (= inte färdigmöblerad studentbostad) i Åbo, för övrigt. Bara ett pyttelitet hack i kanten!
Tanke två: Precis på den där stolen brukar det väldigt ofta sitta någon och uggla framför datorn eller framför andra projekt. En av dessa någon är tacksam över att inte ha fått några lampor i huvudet idag. Mycket tacksam.
Istället för att få lampor i skallen har vi varit i Purmo. Där skruvade Mattus silo medan jag jagade barn, plockade jordgubbar med mommo och bevittnade Amandas kalopsdebut (gott). Det enda jag har att klaga på är att mina barn tydligen tycker det är överflödigt att lyda mig. Valbart. Något man kan göra ibland, om man har lust. Det är en tendens jag inte är så värst förtjust i.
2 kommentarer:
Skönt att höra att det inte är bara våra barn som har lite problem med disciplinen!
Nej suck, här har vi inte mycket disciplin! Speciellt inte när det gäller måltider... Nå, det är alltid trevligt att veta att inte ALLA andra ungar är toppdrillade och välartade. ;)
Skicka en kommentar