Kompiskalas för Edvin, check på den! Visserligen lite i förväg, utomhus och med bara några kompisar från samma klass, men ändå. Vädret var perfekt och det blev 100 % lyckat. Skönt ändå att vi hade prickat in det redan idag istället för senare - från och med måndag rekommenderas ju även privata sammankomster vara på max sex personer, så även om det var utomhus och bara barn från samma klass kändes det lite bättre att rekommendationen inte trätt i kraft ännu. Återstår att se hur vi ska ordna det med resten av firandet, det här var ju bara tänkt som del 1 i en hel kedja av småkalas... det får vi grunna på.
Jag minns förra året, när Edvin hade ett helt vanligt kompiskalas strax före undantagstillståndet - vanligt förutom att barnen sprang och jagade varandra och ropade "corona corona"... Tack och lov att vi inte visste då att läget skulle vara ungefär likadant igen ett år senare! Skillnaden nu är förstås, tack och lov, att vaccineringen är på gång, om än långsamt. För några dagar sen fick moffa sin första dos, liksom mommo på Purmohemmet i ett tidigare skede. Hurra! Fick också höra att min polska Erasmuskollega har fått sin första dos idag - i Polen är lärarna en prioriterad grupp (efter sjukvårdspersonal och riskgrupper förstås), men ändå måste de ju ha hunnit ganska långt om de kommit till den gruppen. Men de kan verkligen vara värda sina vaccin efter att ha styrt upp distansundervisning oavbrutet sedan oktober!!
Distansundervisning ja. Den kom, oväntat och överraskande trots allt. Först en vecka sportlov, sedan tre veckor på distans. Måtte det räcka med tre veckor! Ännu på torsdagsmorgonen trodde jag faktiskt inte att restriktionerna skulle slå riktigt så hårt mot skolorna, inte här och inte nu när vi ända haft det ganska lugnt ända sedan jullovet. Annat var det i oktober-november, då gick jag hela tiden och väntade på ett sådant besked. Är ändå glad för Josef och Edvins skull att de lägre klasserna får fortsätta som vanligt!
Det kanske måste bli en sådan period för att vaccinationskampanjen ska hinna med, men jag kan inte låta bli att tycka att vi som håller till i skolorna gärna kunde ha fått mer än 1,5 dagars varsel. IGEN. Det kan inte ha kommit som en så plötsligt tanke för regeringen! Visst, det är en vecka kvar till 8.3, men allt som skulle styras upp, delas ut och informeras om måste ju göras medan eleverna var i skolan, före sportlovet... Måste medge att jag har ganska svårt att ställa om och ställa in mig på sportlov nu, efter att så intensivt ha planerat distansundervisning strax före lovet. Vänta bara, på måndag sitter jag väl där på meet och undrar varför ingen dyker upp...
Men nu! Te, snacks och Call my agent. That!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar