De flesta planer har ju torkat in den här sommaren och ett tag trodde vi att det gällde lägren på Humle också. Men läget ljusnade och de flesta läger verkar kunna ordnas i alla fall i nån version. Barnens läger blir endagsläger senare i sommar och nu har vi precis kommit hem från Tillsammanslägret! Det blev också lite mindre och lite kortare, men faktiskt med en övernattning! Märkligt nog kom vi hem ungefär lika slut som artister som vanligt trots att vi bara hade varit borta sedan igår... haha! Ögonen går i kors på åtminstone mig och jag sitter och funderar på vilka mirakel som ska till för att alla barn tyst och välartat ska lägga sig och somna snabbt och utan min inblandning, helst medan jag ligger på soffan och väntar på att få se Amazing Race tillsammans med Matias?
Trött eller ej, roligt hade vi! Eftersom jag inte är med i planeringsgruppen längre och dessutom börjar ha stora barn så kändes det väldigt enkelt att vara på läger. Verkligen, så enkelt. Att Arvid klarar sig själv är ju inte direkt underligt, men numera känns det helt okej att inte alltid ha stenkoll på Josef heller. Han är bekant med området, har sina bröder och är överlag en ganska förståndig karl. (Naturligtvis håller vi ju koll, men på avstånd och inte varje minut...)
Vädret var dock inte perfekt för corona-arrangemangen. Planen var väl att de flesta aktiviteterna skulle vara utomhus, men det hjälper ju inte mycket när det kommer mer regn än på flera veckor... Vi var ju ändå inte så många, så det funkade bra att flytta in under tak. Lite typiskt ändå, för jag har ju gått och väntat på en riktigt mysig regndag i flera veckor! Tänk att bara hålla sig inne och fixa och greja medan regnet vräker ner där ute... mmm. Nu kom den regndagen just när vi för en gångs skulle inte var hemma och gärna hade tagit en soldag. Oh well. Tänk vilka krig det skulle bli om människor kunde bestämma om vädret - tur att vi inte har den ringaste möjlighet att påverka det!
Väldigt roligt också att träffa alla andra som kommit! Det är inte bara vi som gjort det till en sommartradition för familjen, utan det var idel bekanta ansikten. Ja, i år var faktiskt alla deltagare gamla stammisar, varav vi känner de flesta sedan diverse barnläger eller så... Det är ju väldigt mysigt, men kan inte låta bli att tänka på hur det skulle vara att komma till lägret som nykomling..? Det är ju inte meningen att vi ska sitta alltför bekvämt i våra gamla cirklar heller. Men det är rätt sociala och snälla människor på Humle, så bliven icke avskräckta. Vågar varmt rekommendera nästa års läger även om ni aldrig varit förr - jag lovar att hälsa!
Här har jag skrivit om tidigare års läger:
2018
2017
2015
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar