Än en gång förundras jag över hur min kropp orkar köra på när det behövs - och alltid, utan undantag ser till att få sin vila efteråt istället. Under resan orkade jag göra - ja, jag vågar nästan säga att jag orkade göra allt vi ville göra (även om det inte alltid gick helt smärtfritt), men nu efteråt är det bara att acceptera att det är vila som gäller just nu. Finns helt enkelt inga energilager för tillfället, nu måste jag laddas om. Precis som de första dagarna efter att skolan slutade. Precis som när vi kom hem från Sverige. Precis som otaliga lediga lördagar efter intensiva vardagar. Är det överhuvudtaget nån annan som känner igen det? Ganska smart, tycker jag egentligen, åtminstone när man väl lär sig känna igen hur det fungerar och vad man har att förvänta sig.
Tack vare två biobiljetter som gick ut igår lyckades jag ändå träffa en god vän som jag nästan inte sett till sedan i vintras - knäppt att hon bor ca 6 km härifrån och det är så svårt att få till en träff... Har nog inte varit så social det senaste halvåret. Och tack vare att syster Jenny ville på länk i Sandsund kom jag mig ut på en cykeltur i förmiddags. Annars har jag väl mest varvat tupplurar och Me before You (på svenska Livet efter dig), som jag utan vidare kan rekommendera som sommarläsning. Den är lättläst och känns lite chicklit, men det är i så fall bra sorts chicklit. Kan lånas härifrån inom en snar framtid!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar