Novemberkväll i Centro Storico di Roma (21.11)

Man kunde ju tycka att det inte skulle behövas fyra blogginlägg för att beskriva en halv dag i Rom, men tydligen. Den som är nybörjare i Rom och inte ens låtsas vara världsvan och blasé behöver minst det för att visa allt som gjorde intryck...

Efter att vi hade lämnat Castel Sant'Angelo och Ponte Sant'Angelo bakom oss gick vi in mot Centro Storico, där man verkar kunna gå precis som det faller en in och ändå pricka rakt på ett eller annat storartat monument från guideböckerna. Det skulle verkligen vara jätteroligt att nån gång komma tillbaka till Rom en mildare och torrare årstid och bara vandra runt och se vad man snubblar över!

Det första vi ramlade på var Piazza Navona, med Berninis (fantastiska) fontän Fontana di Quattro Fiumi. Piazza Navona har i och för sig en fascinerande historia - torget har fortfarande formen av den kapplöpningsbana som drog romare till sig redan på antiken - men går man ett varv runt piazzan hinner man få minst ett dussin välkommen-in-till-just-vår-restaurang-vi-har-den-mest-genuina-italienska-maten-EVER efter sig. Åtminstone en mörk torsdagskväll i november när uteserveringarna inte direkt var överfulla... Och paraplyförsäljare, rosförsäljare och lysande-mini-helikoptergrejsförsäljare. Och det kändes ju inte så charmigt. Eller genuint. Även om det säkert var trångt med försäljare som ville tjäna lite på besökarna redan på antiken när det var kapplöpning på gång , så på det sättet har de ju en lång tradition bakom sig...

Fontana dei Quattro Fiumi, med Santa Maria dell'Anima i bakgrunden

Men det som däremot var en upplevelse var faktiskt Berninis fontän. Överdådig, men vacker, speciellt i effektfull kvällsbelysning. Att det var höst betydde ju att det var kyligt och regnigt, vilket ju var lite tråkigt, men att det blev höstmörkt på kvällarna gjorde faktiskt inte så mycket, eftersom allt vackert ändå var upplyst.

Fontana del Pantheon

Vi gick vidare till nästa piazza, Piazza della Rotonda, med Pantheon som tillsammans med Peterskyrkan stod högt på vår vill-se-lista. Framför Pantheon stod förresten en fontän som var så komisk att vi måste gå varvet runt och fota från alla håll... (Kanske var vi lite lättroade...)

Pantheon blev också en av de byggnader som gjorde allra starkast intryck på mig. Den byggdes 126 e.Kr. som ett tempel till alla gudar, men sedan 600-talet har den varit en kristen kyrka. Igen, ett perspektiv på nästan 2000 år, för en byggnad som fortfarande står och fortfarande används. På Forum Romanum (nästa dag) såg vi ruiner av säkert lika storslagna byggnader, men Pantheon vinner. Den står kvar. Det var en upplevelse.

Rotundan har ett stort hål i mitten för att släppa in solljuset, och under alla (otaliga) regnskurar de följande dagarna pratade vi om att det skulle vara roligt att gå dit och se hur det funkar när det kommer ett riktigt skyfall. Tyvärr blev det inte av eftersom vi inte hade vägarna förbi fler gånger (även om det inte var ont om skyfall), men jag kan föreställa mig att det blir en ganska fascinerande blandning av utomhus och inomhus.

Efter det här började vi känna att det var ganska länge sen vi åt våra blygsamma pastaportioner på Termini tidigt på eftermiddagen, så vi bestämde oss för att satsa på en av turistrestaurangerna på Piazza della Rotonda eller Piazza Navona. Det blev en uteservering på Piazza Navona som fick visa vad de kunde. Men alltså... det blev inte den bästa måltiden. Min pizza hade  gott om tomater och rucola på, vilket var gott, men annars... kom ihåg att inte välja något som beskrivs som cheese pizza igen! Pizzan hade alltså ingen tomatsås, utan istället massivt med... ost. Riktigt mycket ost. Fet ost. Gott visserligen, men bara ungefär en fjärdedels pizza. Sen började jag väldigt längtansfullt snegla på bordsgrannarnas fräscha sallader. Men annars gott, vi blev mätta och Mattus hade lyckats välja bättre.

Restaurangen (liksom många andra i närheten) hade alltså enbart uteservering. Många årstider kan det säkert vara bara trevligt, men just den här mörka, kalla, fuktiga novemberkvällen skulle jag nog inte ha haft så mycket emot... inomhus. Infravärme i all ära, men när det dessutom började regna så kraftigt att vi fick flytta på oss för att det inte skulle regna så mycket  på vår mat genom tälttaket kändes det som lite mer friluftsliv än vi hade lust med just då... Så småningom regnade det inte bara, utan formligen vällde ner vatten.

Vi visste inte riktigt hur vi skulle ta oss hem, men tack vare Mattus smarttelefon + wifi (tack!) fick vi reda på att det skulle finnas en busshållplats med rätt busslinje bara ett par kvarter därifrån. Till sist fick vi ge oss och lämna taket  för att hitta en buss - och vi blev så omedelbart och ända in på skinnet genomblöta att det nästan var komiskt redan då. (Att ha samma skor dagen efter skulle ha varit uteslutet...) Att åka buss i en på kvällen i  en okänd stad har också sina utmaningar när fönstren immar helt igen och man inte har minsta aning om hur långt det är till rätt hållplats, som man bara sett i dagsljus förr... Men vi hittade rätt. Och det var s-k-ö-n-t att dra av en del blöta kläder och köpa en löjligt dyr tekopp från hotellets rooftop bar. (Inte att avnjuta på takterrassen, om det nu behöver påpekas...)

Vilken bra första dag! 21 november 2013 var verkligen lite förmer än många andra novemberdagar jag varit med om.