New York, New York

Nej, jag vet. Det är inte så 2007 att blogga om något man upplevde för mer än ett år sedan. Men nu är det så här att jag till min förvåning (Arvid somnade något otippat) satt och surfade runt på olika bloggar och stötte på en lycklig bloggare som just hade kommit hem från sju dagar i New York. Ah... New York. Nu är det ett drygt år sedan vi kom hem från vår USA-tripp, med 3+3 dagar i det stora äpplet och däremellan en två veckors sejour i den djupa södern. K:s blogg hade hög igenkänningsfaktor och framkallade en rad ögonblicksbilder från ifjol i huvudet på mig. Rykande gatubrunnar, skyskrapor och brownstone-hus, människor i alla kulörer, gult taxigytter...

Slide show ur mitt huvud, slumpmässigt valda bilder, tema New York:
Flygbussen från Newark airport in till stan. Vi stiger av på den hållplats som verkar vara närmast vårt hostel och tycker att namnet låter lite bekant... Times Square. Varm luft och asfaltångor när vi stiger av. Skyskrapor som man inte ens ser var de slutar i kvällsmörkret och neon överallt. Det här är New York, och vi känner oss välkomna!

Lunch i Little Italy. Svettvåta och knallröda, med en bunt plastkassar i händerna efter förmiddagen traskar vi in på en restaurang. Runt oss svärmar tre uppklädda italienska servitörer, drar ut stolar, strör peppar, frågar om vi behöver något. Jag vill gömma hela min svettiga uppenbarelse och uttalar namnet på pastan fel, men det är den bästa pasta jag ätit.

Vi stiger på en lokalbuss och drar en suck av lättnad. Vilken lycka att vila fötterna i en luftkonditionerad buss medan två tanter sitter och skvallrar på väg upp mot Harlem och Manhattan glider förbi utanför bussfönstret.

Central Park en lördagseftermiddag. Motionärer, flanörer, familjer, grabbgäng, förälskade par, tanter; i ett hörn en livekonsert, i ett annat rullskridskovirtuoser som visar vad de kan på en inhägnad bit asfalt. Solen skiner och livet leker, men om några timmar går vårt flyg.

Men tillbaka ska vi. Jag tänker mig att det blir på hösten. Någon höst, någon gång. Att åka till New York i slutet av juli/början av augusti är galet (om man inte är bastufantast) - betänk hur ofashionabel man känner sig på 5th Avenue i ett klimat som gör att håret lurvar till sig och man är genomsvettig tre minuter efter att man stigit upp på morgonen... För att inte tala om de mängder vatten det går åt för att man ska orka gå de sträckor man vill gå. Men jag föreställer mig sval höstluft, höstlöv och ännu mer mysigt rykande gatubrunnar nästa gång...