Vad händer när amatörer odlar morötter? Jo, morötterna begriper inte att de ska växa neråt utan sväller ut till tennisbollar istället. Lite lustiga, men goda ändå. Tur att vi inte har tänkt ställa upp i några tävlingar med dem! Det är så tråkigt att vi knappt har tid att vara ute på gården längre - att nappa till sig en eller annan morotsboll är väl ungefär allt... Det var sannerligen inte bara sommaren som tog slut, utan helt klart också ledigheten.
Nu är det faktiskt så att jag har en väldigt soft första period, så fram till mitten av november har jag bland annat lediga fredagar, vilket är fantastiskt. Dessutom tycker jag ärligt och uppriktigt att det är jätteroligt att vara tillbaka i skolan och jag hinner faktiskt med riktigt bra på den fronten. Men lägger vi till familjelogistiken så... yikes! Fotbollsskjutsandet tar liksom aldrig slut, samtidigt som både gamla och nya höstaktiviteter har kört igång. Vi visste ju att det skulle bli mycket nu i skarven mellan fotbollssäsong och hösttermin, men det vi inte insåg var att skarven inte bara var en vecka eller två...
Den här veckan hade Edvin en tandläkartid och en tandskötartid dagtid, dessutom fotboll, konstskola och redskapsgymnastik på kvällarna. Arvid har haft konstskola, fotboll x2 och ungdomssamling, medan Josef "bara" har haft gympaskola. Och jag har gått på två snälla träningspass för att det är oundvikligt - jag känner mig som 39 going on 89 i ryggen och axlarna. Jag vet, det låter vanvettigt! Rätt kraftig kontrast till för några år sedan när vi var väldigt restriktiva med att planera in kvällsaktiviteter som krävde skjuts... för att inte tala om mars-maj, när vår främsta hobby var att spela fotboll på gården eller brädspel vid köksbordet. Vet inte om det är okej att säga så, men jag kan sakna den tiden!
Men allt har sin tid. När de är ivriga att prova på bra, vettiga, konstruktiva grejer vill vi förstås uppmuntra dem - även om vi redan har förhandlat bort ett par aktiviteter som teoretiskt sett skulle ha rymts in i våra veckor... Tja, man har som man ställer för sig. Vi får se hur det utvecklar sig! För nån gång måste väl fotbollssäsongen ändå sakta av..?
Oh well. Med tanke på allt ovanstående var jag ytterst nära att skippa kollegiets årliga kick-off vid en villa i Vexala i går. Så glad att jag ändå inte gjorde det! Vi åt oss fyrkantiga, pratade, skrattade, badade badtunna och - nu är jag väldigt nöjd med mig själv - doppade oss ett par gånger i havet, med den höga stjärnhimlen som enda ljuskälla. Eftersom skolan är utspridd på flera olika byggnader och baracker blir det ofta så att vi springer förbi varandra och hejar lite i förbifarten till vardags. Då känns det desto mer värdefullt att hänga lite utanför skolan med de här roliga människorna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar