fredag 7 augusti 2015

Fauske och vägen dit


Vuoggatjålme är bara 40 km från norska gränsen, så det brukar höra till med en utflykt över till Norge. I "gästmappen" som finns i stugorna står det att det ofta är bättre väder på norska sidan om det regnar i Arjeplog, men det vet jag inte om det är sant... Det jag vet är att det är nästan komiskt hur stor skillnad det är på omgivningen på svenska och på norska sidan. I Sverige är fjällen mäktiga och släta, slipade av inlandsisen. I Norge kommer genast de branta stupen, de vindlande vägarna och de spetsiga topparna emot. Och just den där måndagen, vår andra dag i fjällen, så stämde faktiskt det där med vädret också!


Jag och mitt gäng, och så mamma och pappa bestämde oss för att köra över till Norge eftersom de hade lovat ruskväder hela måndagen. Resten av gänget var lite tuffare trotsade regnet på svenska sidan istället. Jag hade gärna kört ända till Saltstraumen, Svartisen eller Sulitjelma (alla helt rimliga dagsutflykter, men det blir några hundra kilometer i bil), men det kändes ändå mer lämpligt att vi höll oss lite närmare. För två år sen tittade vi ganska grundligt på Rognan, så vi bestämde oss för att se lite mer på Fauske i år. Mamma invände att hon tänker att Fauske bara är ett köpcentrum och inte så mycket mer, men eftersom vägen dit är enastående vacker var hon också lättövertalad.


Och att köra där i området är verkligen ögongodis! På de två bilderna ovanför har vi tagit fotopaus på Tjernfjellet, där de visst ska bygga en tunnel så småningom. Synd på utsikten, men med tanke på att det känns ganska spännande att köra över med personbil mitt i sommaren i vackert väder vill jag inte ens tänka på hur det är att köra lastbil där i vinterföre... Säkert bra med tunnel trots allt.


Mamma hade väl nog lite rätt om Fauske, men vi hittade bra lunch i det där köpcentret, och vägen dit är väl värd att köra, bara den! Dessutom körde vi runt och åkte bland annat upp och tittade på marmorbrottet. Det visste jag inte, att de bryter marmor där! Ganska coolt med de vita och rosarandiga bitarna som låg i lerhögar som vilka skrotstenar som helst...


På vägen hem stannade vi till vid Krigskyrkogårdarna utanför Rognan. Det är en speciell stämning där, och att tänka på alla tyska soldater och jugoslaviska krigsfångar som aldrig kom hem utan ligger begravda där mellan fjällen, långt hemifrån... Krig är vansinne.


Vi avslutade med att äta våra smörgåsar på ett vackert ställe nära gränsen, men då hann det svenska regnet ifatt oss, så vi fick tugga ganska snabbt... Bra dag i Norge hur som helst. Och när vi kom tillbaka till Vuoggatjålme stekte Jenny och Kittan plättar för fullt. Inte illa!


Och sista bilden för dagen - bästa utsikten! Det här är det vi ser från köksbordet i lilla stugan, där vi höll till... Aaah.


(Note to self förresten - inte alls dumt att dela upp oss i två stugor så att vi två barnfamiljer bodde i varsin stuga! Kusinerna hade mycket roligt tillsammans, men ibland, till exempel vid nattning, var det också ganska skönt att sära på dem lite...)

Inga kommentarer: