Den här kalla försommaren har ju sina nackdelar. (Som till exempel att det saknas värme.) Men jag är så glad för att vädret har gjort att syrenerna blommar sent - det är knappt att de slagit ut fast det är midsommar! När vi planerade att vara borta i tio dagar precis i början av juni var jag lite rädd att vi skulle lämna knoppande syrener och komma hem till utblommade, bruna skruttar. Så blev det inte. Score!
Annars har vi - som vanligt - inte mycket midsommarplaner. Tack vare vårt midsommarbarn har det blivit tradition att bjuda på midsommarkalas (yey!), så det avslutar vi helgen med. Vi kommer säkert att vara en del på konferens på Humle, men vet inte riktigt hur mycket. För tillfället är vi ganska trötta. Dels har vi haft lite problem med att vrida de två timmarna rätt efter resan, dels har våra två storbarn varit sällsynt krävande sedan vi kom hem. Det senaste året eller mer har vi varit bortskämda med självgående barn som nästan alltid sysselsätter sig själva. Så icke nu. Det finns flera mycket logiska förklaringar till den här svackan, det vet jag, men... alla konflikter som ska redan upp, alla "jag har inget att göööra" som ska pareras, alla måltider som är allt annat än lugna och trevliga... Åh! Och så saknar vi förstås fammo som annars gärna brukade bjuda pojkarna till Skata när de hade tråkigt och sitta och pyssla med dem med oändligt tålamod. Så fast det i och för sig är trevligt att vi är lediga och hemma tillsammans, så tycker jag faktiskt just nu att vardagarna i maj var lättare. Det kanske tar sig. Hoppashoppas!
Skönt då med en förnöjd babyunge. Som visserligen blivit snabb och klåfingrig och hinner med allt, men honom har jag åtminstone inte grälat med idag. Puh!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar