Alltså, när jag hastade hemåt från Sursikbacken vid fyratiden idag efter en späckad vecka kände jag mig inte jättesocial. Väskan var full med jobb som borde ha hunnits med, och det som kändes mest naturligt var ju egentligen att sätta sig vid skrivbordet och plöja undan en del - alternativt falla i fredagskoma. Tack och lov blev det varken fredagsjobb eller fredagskoma, utan så mycket bättre:
Min ex-kämppis Emma är i landet och hade vägarna hit till trakten tillsammans med sin syster Mia och hennes dotter Freya. Därför, istället för fredagskoma - hemgjord pizza*, kladdkaka** och mycket trevligt sällskap i ett par timmar. Vissa människor önskar man att man bodde närmare! Men gör man inte det så är det ändå trevligt med ett par timmar då och då.
Så sensmoralen i denna historia är:
När du trött och stirrig är,
kom ihåg vad jag dig lär:
hemgjord pizza och goda vänner,
plötsligt du dig nöjdare känner.
Ehm... när jag börjar rimma sentimentala små verser - då är det kanske dags för fredagskoman ändå. So long!
* Tack Mattus!
** Tack Mattus!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar