När jag öppnar dörren till sjukhuset möts jag av föregående patient, som viftar glatt med en bunt pengar i sin knubbiga näve.
- Han var så här duktig, förklarar doktorn och visar fem fingrar. Då får man en peng före leksaken!
Doktor Arvid ber mig lägga mig på mattan och visar en plastspruta.
- Vi börjar med det här. Det är en god spruta. Det smakar plätt-tårta!
Eftersom jag ser skeptisk ut, börjar han med den lille patienten, som tydligen inte var riktigt klar med sitt besök. Den lille patienten tuggar en stund på plätt-tårt-sprutan, och då ger jag mig också. (Konstigt nog smakar det mera luft än plätt-tårta. Kanske mitt smaksinne borde kollas upp också.)
Sedan tar doktor Arvid ett stetoskop och lyssnar mig på magen.
- He dåger no, mamma.
Känns tryggt att ha kunnigt folk här i huset!
Annars är vi allihopa ganska trötta och griniga denna kväll, så en underhållande stund på Arvids sjukhus var ett välkommet avbrott. Enda nackdelen var att den första patienten, min tydligen sömniga make, somnade i sjukhusets enda säng. Inte på lek heller. Men han gick att väcka, med bara lite milt våld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar