Föränderliga städer

Egentligen tycker jag ju inte städer ska ändra på sig så mycket efter att jag flyttat ifrån dem.*

Idag var jag till Vasa (inte bara nöjen den här gången - fortbildning) och funderade lite på det där. Precis som med gamla vänner måste man ju underhålla vänskapen när man flyttat längre bort. Hälsa på ibland, hålla sig á jour med vad som händer.

Men även om jag vet om saker går det inte riktigt hela vägen in i min hjärna. Ta Sale på Kyrkoesplanaden till exempel. Det spelar ingen roll hur många gånger jag går in dit och konstaterar att den existerar, affären vägrar att flytta in på min mentala karta. Och mataffären i Rewell - spegelvänd! Att handla där känns som en förvirrad dröm - du vet i princip var du är, men du är fullt medveten om att det inte ska se ut så i verkligheten.

Affärer som flyttar, affärer som försvinner, pastorer som går i pension, byggen som blir klara... Allt det får mig att känna som om... tja, som om jag inte bodde där längre.


* Mild ironi för att få fram min poäng. Poängen var att det är sorgligt att märka att jag inte är lika mycket hemma längre i en stad som var hemma förr.