Tack för idag

En förträfflig dag. Skulle alla dagar se ut som den här skulle livet visserligen vara utmattande, men också ganska trevligt.

Dagen började med en cykeltur tillsammans med Malin - oh joy, vad roligt att cykla tillsammans! Vi hade cyklat runt 30 km innan vi stannade för mellanmål (en banan på stående fot), och jag hade inte alls haft något behov av att pausa tidigare. 100 % tack vare sällskapet.

Rundan skulle vara uppskattningsvis 40 km, men visade sig bli - 61 km! Igen! Förra gången gick det bra, men eftersom mina ben värkte något otroligt senare på kvällen och natten bestämde jag mig för att cykla 30-40 km några gånger till innan jag gav mig på något längre igen. Men det råkade alltså bli samma sträcka igen, och den här gången gick det mycket bättre. Sällskapet gjorde sitt, men benen klarade sig också mycket bättre. Varför är jag inte säker på, men det kan ha något att göra med vår simtur vid Fäboda när vi cyklat 42 km. Kanske terapeutiskt på något sätt? Och ikväll är mina ben lite ömma, men mår strålande jämfört med i tisdags.

När vi närmade oss Sandsund igen märkte jag att jag skulle landa på ca 56 km, så vi knölade in några extra vändor för att jag skulle komma över 60 igen... Och min cykelpartner in crime nöjde sig inte med det, utan fortsatte till 100 km. Go Mallo!

Och Fäboda alltså. Fantastiskt! Varför simmar jag inte där dagligen egentligen..?

Dagen fortsatte med konfirmationskalas och festivalplanering. Intensivt, men trevligt. Och nu kanske jag har en chans att lägga mig innan det blir spöktimme igen...