Olika bon

Kan man låta bli att gå på bostadsmässa? Nej, det går nog inte om man bor i trakten och är i bobyggande ålder. Men vi kan säga som så: det var ingen tung plikt! Vi lämnade barnen med mommo och moffa och spanade hus i trevligt sällskap i fredags. Trevligt att nån gång få tala till punkt, det är inget vi är vana med när vi träffar N och K... *

Det är alltid roligt att titta in i olika hem, men tyvärr kändes många hus mer som utställningsföremål än som hem. Inredningen var så väldigt... smakfull. Och de är ju strängt taget inte hem ännu; det blir naturligtvis mera liv i dem när vi besökare gett oss av och invånarna fått flytta in. Dessutom - de flesta av husen var så lyxiga att vi såg på dem mer som kuriosa än av verkligt, konkret intresse. Men med det sagt: väldigt roligt hade vi, och är man bara tillräckligt händig/företagsam fanns massor med roliga bygg- och inredningsidéer. Nu skulle det bara gälla att komma ihåg dem tills det är dags att lämna hyreslägenheten...

Några saker jag konstaterat att jag gillar:
- Stora terrasser, gärna med rejäla staket så man inte är säker på om man är inomhus eller utomhus.
- Avgränsade planlösningar; jag vill inte att köket och vardagsrummet ska vara ett. Vart ska jag då gå när köket är översvämmat av flottiga stekpannor? Men den moderna människan kanske diskar efter sig...
- Jag trivs högt uppe! Skulle gärna bo på åttonde våningen i ett höghus om det gick att kombinera med en dörr rakt ut på gräsmattan. (Jag vet, jag vill ha allt... det är ett problem.)
- Roliga och vackra inredningsdetaljer. Roliga och vackra enligt mig, förstås.

Saker jag inte fattar:
- Enorma spa-avdelningar med minst två duschar. Stordrift?

Dagen innan gick vi, då med barnen som sällskap istället, på Öppna gårdar i Skata. Och faktum är att det blev bra mycket mer ooh och aah där - halvt nersjunkna, roströda eller ockragula uthus är nog mer min stil än tio meter höga matsalsfönster. Vi hade egentligen bara tänkt hälsa på svärföräldrarna som deltog i evenemanget, men det slutade med att vi tittade in på de flesta gårdarna. Vilka oaser det finns bakom de där staketen!


Figurerna på trappan har min konstnärliga svärmor gjort.





* Förtydligar: det brukar alltså vara våra barn som avbryter oss, det är inte det att N och K babblar...