Nu har förkylningen tagit ny fart/börjat om för Arvid också - den stackars ungen ligger varm och knallröd och sover som bäst. Fulhosta och feber. Men hittills har han inte varit det minsta jobbig för det, utan bara extra gosig och gullig. Får se om samma sak gäller när han rosslar och hostar sig igenom natten! Hoppas kan man ju...
Annars kan jag meddela att jag hunnit så långt som 37+1 idag. Med tanke på att Arvid föddes i 37+6 känner jag mig skrämmande oförberedd på det mesta! Men det gjorde jag ju sist också i och för sig, och ändå gick det bra... Men har ställt in mig på att "illa bebbe" inte är lika otålig som storebror - annars blir jag ju helt knäpp om h*n inte vill ut förrän två veckor över tiden... Men om jag får önska skulle jag gärna organisera och hitta plats för babykläderna, få in skötbordet, möblera om i sovrummet och kanske köpa en skötväska innan det är dags! Och kanske lära mig andas som en duktig och välförberedd föderska ska. Och försöka komma ihåg hur en nyfödd skrutt som inte kan hålla uppe huvudet själv ska hanteras. Sen får det hända!
4 kommentarer:
Det går nog bra oberoende om du är redo eller ej. :) Du har ju haft redan en illa bebbe! Jenny
Jag har ett tips inför förlossningen: koncentrera dig på att slappna av i axlarna och släpp ner hakan (ja, du ska se ut som en död fisk ungefär). på nån underlig vänster så lär livmodern slappna av om käkmusklerna och axlarna är avslappnade. Det har funkat två gånger för mig och då har jag ju fött utan medicinsk smärtlindring *lite stolt*. Andningstekniken har jag upplevt att kommer av sig själv bara man nu tänker på ATT andas. Lycka på vägen!
Lycka till, ifall det råkar bli dags!! Riktigt beredd blir man nog aldrig på att få ett barn, men jag känner igen det där med "långa-listan-på-allt-som-ska-göras-förrän-bebisen-kan-komma"!
Vad spännande!!! Fast jag födde Felicia i v 39+0 och Lucas i v 40+3...(fast de hotade att han skulle komma i v 35!) Så bered dig på att det KAN ta längre. Och kanske det är helt ok om du är förkyld än. :-)
Mina förlossningstips som hjälpt mig båda gångerna (även en lite stolt inga-mediciner-föderska, fast jag inte egentligen är negativ till smärtlindrig när den behövs, jag har bara aldrig hunnit testa!): 1: Massera korsryggen hårt, luta mot närmaste vägg/gubbe när värkarna kommer. Lägg dig INTE ner (jag trodde jag skulle dö då, men det är säkert individuellt). Stående var jag Kungen även under värkarna. Tills jag skulle krysta, men det är en annan historia. ;-)
2: Far IN! Jag skulle väl ha fött båda barnen i farstun om vattnet gått hemma, så vänta inte för länge! Att vänta tills det blir outhärdligt = att föda i badrummet. :-) Och bättre att låta dom på sjukhuset ta hand om röran efteråt. ;-)
Skicka en kommentar