Jag brukar ju gärna tala om vår lilla mönsterbaby som sover så exemplariskt på nätterna. Eller det gjorde han. Inatt (och de senaste nätterna) var inget bra exempel på det - och jag hoppas det var tillfälligt och inte början på en ny, zombiefierad tillvaro... Arvid somnade tolv. Jag var uppe med honom 2, 4, 5, 6, 7, 8... och 8.20. Sen tyckte jag inte det var så stor idé att försöka fler gånger, men på nåt sätt lyckades vi ändå somna en stund till.
Dessutom ville han absolut inte sova i vaggan efter att han vaknat första gången, så när jag sov lite mellan varven sov jag blick stilla och vaknade med hela kroppen lite stelare för varje gång. Har aldrig riktigt förstått det gulliga med samsovning. Visst är det mysigt med en liten babydoftande fjunis bredvid sig - när man själv är vaken! När jag sover vill jag helst inte vara rädd för att kväva, slå eller knuffa Arvid ur sängen. Har börjat förstå det fina i att kunna breda ut sig och flaxa fritt i sömnen...
2 kommentarer:
Testa att vika en handduk under madrassen i vaggan, så det blir lite höjt under huvudet (men ingen kvävningsrisk pga kudde). Sen går det att köpa natriumklorid/koksaltslösning som man kan droppa i näsan och så ska det lätta lite (nässpray är no-no för spädbarn och små barn under tre, finns droppar från de är lite större än spädbarn). Sen går det att köpa en Frida nässug på apotek, Prisma etc så man kan suga ut snoret så han kan andas lättare. Om han är riktigt snorig alltså. Lycka till och hoppas ni får sova i natt! KRAM!
När du var liten förstod du nog nöjet med samsovning...
Skicka en kommentar