"Did Lady MacBeth have any children?"
Det är den klassiska frågan som brukar få tjäna som exempel när litteraturvetare diskuterar om det är intressant eller inte vad karaktärerna har för sig utanför bokens pärmar. Nu har vi ett fräscht, nytt exempel. J.K. Rowling nämnde häromdagen att hon alltid tänkt sig Dumbledore som homosexuell (även om det aldrig nämns eller antyds i böckerna - eller gör det?). Aha. Men då tycker jag man kan fråga sig om det är J.K. Rowling som har det enda rätta svaret? Eller har hon gjort sitt nu när hon avslutat serien? Har en tioårig läsare som tänker sig att Dumbledore i sin ungdom var olyckligt kär i ungarna Weasleys gammelmormor mindre rätt? Själv väger jag ju åt att författarens tillägg kan vara ett helt intressant alternativ, men att vem som helst som läser kan få fantisera vidare utanför texten och bestämma själv vad man tror om Dumbledores privatliv eller Hedwigs favoritmat.
(Och nej, jag har fortfarande inte börjat med sista boken, så våga inte knysta om hur det går!)
5 kommentarer:
Det här är ju intressant, för man gör ju sig alltid en massa mer eller mindre medvetna föreställningar om fiktiva karaktärer. Jag inåsg när jag läste det här att jag nog snarast ser Dumbledore som asexuell, även om jag inte har varit medveten om det tidigare.
På tal om Potter så håller jag på och lyssnar på ljudversionen av den sjätte boken, har hittills hört 9 kapitel av 30. Det går faktiskt förvånansvärt fort, jag trodde att det här skulle bli ett evighetslångt projekt.
Jag är nog mer inne på Ikas tanke att Dumbledor skulle vara asexuell...Fast ärligt talat så hade snusk-Linda en snabb-flash av "hmmmm, bögigt!" nån millisekund av boken (när Dumbledor var ung och träffade en annan ung trollkarl och övade formler tillsammans). Men det var bara nån millisekund, skulle aldrig ha sett D som homosexuell! Och tror inte jag kommer att tänka på honom så heller...Astrid Lindgren berättade väl i nån intervju eller bok att hon nog i sina tankar kända sina bok-karaktärer som vuxna med barn. Det tyckte jag var mycket spännande. :-) Hon sa väl något i stil med att karaktärerna lever vidare och växer upp helt av sig själv eller nåt sånt. Alltså att vare sig man vill eller inte så lever de vidare sina liv. Åh, jag skulle vilja veta det exakta citatet, blev bara flum av de här. Men något ditåt. Pippi Långstrump som gift med barn? Varför inte? Att Ronja och Birk växte upp och gifte sig fattade man ju. :-) Och tillbaks till HP så gillade jag epilogen, men skulle ju ha velat att de publicerat hela orginalversionen (tror Jeannette sa att den i boken är en avkortad version).
Det där med Astrid Lindgren och hennes vuxna barnkaraktärer var intressant - säg till om du kommer på var du sett citatet! Själv kan jag bli jättefrustrerad om en bok lämnar på hälft, så det blir för mycket att fylla i. Men lika irriterad blir jag om det sägs alltför mycket, så jag inte får någon frihet alls. Knepigt yrke, det där att vara författare...
(Och ja, jag har nog också sett Dumbledore som asexuell, eller kanske snarare som att han har någon hemlig, olycklig historia i sin ungdom, och då det inte funkade så struntade han helt i allt vad romans heter...)
Det där citatet från Astrid Lindgren hade jag nog mer hört än läst. :-) Tror hon sa något om det i någon AL-dokumentär. Eller var det hennes dotter som berättade i dokumentären? Minns inte, men ena eller andra. Jag över överlag intresserad av Astrid Lindgren, skulle gärna se fler dokumentärer/läsa böcker om henne. Cool tjej!
Linda, du har väl läst Margareta Strömsholms Astrid Lindgren-biografi? Den är jätteintressant! Kan också tipsa om Vivi Edström som har skrivit flera böcker om Lindgrens verk, t.ex. Astrid Lindgren och sagans makt (läste den i gymnasiet och var mäkta upprörd över Edströms grymma tolkning av Sunnanäng), Astrid Lindgren vildtoring och lägereld och Kvällsdoppet i Katthult.
(Jag är också Lindgren-intresserad, och Tove Jansson-fascinerad också för den delen...)
Skicka en kommentar