Vi kom hem från resan och fortsatte flänga runt! Kommer definitivt att skriva ett par inlägg om resan också nu när jag äntligen har en resa att skriva om, men har inte riktigt hunnit med. Det var så otroligt roligt att vara ute på vift och bara göra roliga saker nästan en vecka i sträck! När vi kom hem var det dags för ett besök i Solf, tre dagar fotboll på Kokkola Cup och lite (alltså pyttelite) Jakobs dagar, så vi höll tempot uppe... Sedan tog köksrenoveringen och vardagslogistiken över relativt snabbt igen, men det är väl så det är med sommarlovet i år. Nu närmar vi oss i alla fall ljuset i tunneln med renoveringen! Det är på tiden eftersom augusti och höstterminen närmar sig med stormsteg...
Igår drog vi i alla fall djupt efter andan och vågade oss på en dag på Power Park. Det lovade vi nämligen redan ifjol, men ändrade oss och for till Zip Park istället - personligen föredrar jag att åka ziplines mellan träd istället för att trängas på ett nöjesfält i högsäsong, men nu var det dags. De lediga sommardagarna började vara på upphällningen, så det fick bli i går trots att det utlovades 30 plusgrader... Phew! Vi laddade med vatten, solkräm och huvudbonader och klarade faktiskt värmen förvånansvärt bra även om vi kände oss lite slitna i slutet av dagen.
Folkmängden däremot var jag inte riktigt beredd på. Vi hade läst att de tar in max 40 % av maxkapaciteten nu, men i så fall undrar jag nog vad 100 % egentligen innebär... Det var bara att rusta sig med tålamod och ställa sig i kö. Vi hann ändå åka det mesta vi helst ville och barnen fixade väntandet riktigt bra. Nåja, det är ju egentligen bara vad man kan förvänta sig av en solig dag i slutet av juli, men jag hade liksom inbillat mig att värmen skulle ha hållit antalet nere... Om det blir ett försök nästa sommar ska vi nog försöka vara snabba på bollen och åka riktigt i början av sommaren när det säkert är luftigare mellan attraktionerna!
Roligt hade vi i alla fall! Storbarnen ville helst åka höga berg- och dalbanor medan Josef fortfarande vill hålla sig till de snällare, så ibland åkte vi tillsammans, ibland delade vi på oss. Thunderbird (berg- och dalbanan i trä) tycker jag om, men det är ungefär lagom för mig - jag överlät med varm hand åt Matias att följa med på saker som vänder folk upp och ner eller accelererar från 0 till 100 km/h på 1,9 sekunder... Storbarnen var överens om att Junker var oslagbar, med Pitt's och Thunderbird som starka utmanare. Josef kunde inte peka ut en favorit, men ser vi på antalet åk skulle jag tro att det var vattenskotrarna eller pariserhjulet...
Vi åt en tidig lunch hemma och hade tänkt oss att äta kvällsmat mellan åken. Tji fick vi! Det var nämligen ingen som hade tid med något så världsligt som att äta när det gick att åka karusell istället! När parken stängde klockan sju hade vi alltså bara ätit lite kex och riskakor efter vår tidiga lunch, så det är möjligt att våra darriga knän hade flera orsaker. Vi handlade med oss lite plockmat från Halpa-Halli och körde till kyrkan i Alahärmä för att hitta en bänk att sitta på. Gravgården går ända upp till kyrkan, så det kändes nästan lite vanvördigt att sitta där med vår gula plastkasse och äta, men så underbart stillsamt efter vår intensiva dag. Önskar jag kunde säga att hela familjen delade den lugna känslan, men två familjemedlemmar hade var sitt sammanbrott under tiden - någon kan ha sagt "Ni kan inte TVINGA oss att sitta på en gravgård hur länge som helst! Då är man DÅLIGA föräldrar!". Jag vågar påstå att vi hade plockat våra föräldrapoäng tidigare under dagen så att det räckte till för att täcka en sådan föräldratabbe...
En vacker kyrka har de i alla fall i Härmä, även om den inte uppskattade till 100 % av alla familjemedlemmar just i går. Nån gång skulle jag gärna gå in och titta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar