Jag vet att jag skrev det i mitt förra inlägg också - men jag är så oerhört glad över julsnön som vi fick! Är också väldigt, väldigt glad över att det ser ganska lovande ut för att få behålla den ett tag. Jag vet att jag är lite lättlurad, men när vädret är grådassigt och dystert tror jag lätt att det är livet som är grådassigt och dystert... Och omvänt: När snön kommer och gör allt ljusare är det mycket annat som också känns lättare och ljusare. Så jag säger bara TACK för det här julvädret!
På juldagen hade vi inga planer, utan det blev sovmorgon och välgörande långsamt tempo. Ut behövde vi i alla fall och eftersom vi inte hade tänt några ljus på gravgården dagen innan fick det bli nu. Om världen i allmänhet visar sig från en vackrare sida med ett lätt snötäcke så stämmer det i synnerhet på gravgårdar - jag kunde lätt ha gått runt och bara njutit av friden hur länge som helst. Däremot var familjens två yngsta som två turboladdade ninjor som än spionerade bakom gravstenar, än gjorde stunthopp över buskar, så vi kom rätt snart till en punkt då vi kände att vi nog behövde gå vidare... Roligt hade de i alla fall i snön och jag kunde inte låta bli att tänka på när mamma brukar berätta om hur en av mina systrar dansade runt på gravgården och sjöng "jär ska jag bli begrava, jär ska jag bli begrava..." Lite liv är knappast fel bland gravarna heller.
Sagolikt vackert. Men när jag försökte föreslå en promenad på stan för att se på julskyltningar och julbelysning var de två ninjorna plötsligt väldigt trötta, så vi fick kompromissa. Lyckades i alla fall övertala dem att komma på julvandring kring Pedersöre kyrka! Det var bara fyra stationer och vandringen var bokstavligen bara ett varv runt kyrkan, så det var väl ändå ganska överkomligt. Kanske jag lyckas få med dem på en mer världslig julvandring en annan dag.
Tyckte i alla fall det var fint med julevangeliet i den formen. Känns underligt att inte ha varit till någon kyrka en enda gång under eller före julen, men den här julvandringen var åtminstone ett ganska fint substitut.
***
När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen, sade herdarna till varandra: "Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta.” De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. När de hade sett det, berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade. Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem.
***
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar