Hurra, det är dags för dagens verklighetsflykt! Det är helt klart dags att fortsätta med reseberättelsen från Ungern, maj 2019. Vi har kommit till måndag, resans tredje dag och den första riktigt officiella Erasmusdagen.
Det är alltid lika spännande och roligt att få titta in i en skola i ett annat hörn av världen - utan vårt projekt skulle det vara väldigt otippat att jag skulle få hälsa på i en skola i småstaden Tiszafüred ute på den ungerska landsbygden tillsammans med ett helt gäng från fem olika länder! Tycker det är ganska fantastiskt med de dörrar som öppnas av vårt Erasmusprojekt, både bildligt och rent fysiskt. Det märktes direkt vilket proffs vår värdlärare Péter var - innan vi ens hann in i skolan vallade han ihop oss på trappan och såg till att vi fick ett officiellt gruppfoto till stånd!
Vi välkomnades grundligt, bland annat med en majorette-grupp, som var galet skickliga. Vilken koll de har på sina pinnar! Och som vanligt under de här resorna gick min hjärna på högvarv för att hitta på idéer vi skulle kunna använda för att välkomna våra gäster... ja, det vet vi ju hur det gick med det. Fjutt. Kanske vi får tillfälle att använda våra idéer nån gång i framtiden!
En korridor i skolan hade tillägnats vårt projekt, så vi hittade bekanta ansikten från tidigare mobiliteter, faktatavlor om Finland och de andra partnerländerna och till och med en svenskspråkig folksaga som vi hade jobbat med. Det kändes fint!
Det fortsatte med diverse tal och musikuppträdanden. Ett gäng folkdansare (äldre elever på skolan) hade en uppvisning med oss och drog sedan med sig publiken - väldigt roligt, även om man inte kan påstå att vi var så värst duktiga! Sedan fick vi också en guidad rundtur i skolan - vår grupp guidades av ett par trevliga tjejer som skulle hälsa på oss vintern därpå, i mars 2020... (Inga kommentarer om det. Men tanken var god och det hade varit trevligt att få de eleverna som gäster!)
Temat för den här träffen var "From city to forest" och handlade om flora och fauna i våra respektive länder. Som en del av det temat hade eleverna förberett presentationer om naturen i sina egna länder och dem höll de också den här dagen. Vi var väldigt stolta över våra elever som höll en sjukt proffsig presentation om den finländska naturen! Vi hade bara behövt ge dem ramarna och så skötte de resten själva... Vi finländska lärare pendlade lite mellan att känna oss lata och stolta när vi bara satt som publik utan att lyfta ett finger. ;)
Det fanns en liten matsal i skolan, men jag vet faktiskt inte riktigt hur en typisk ungersk skollunch ser ut - vi visades nämligen in i ett eget rum där föräldrar och lärare hade bullat upp till en riktig festbuffé för oss! Det var kakor, sallader, bröd och kallskuret. Inte direkt så att gräddbakelser hör till mina normala lunchvanor, men man tackar ju inte nej...
På eftermiddagen var det dags att fortsätta med temat flora och fauna, men nu ute på sjön. Det var dags för motorbåt och paddling ute vid Lake Tisza! Sjön är berömd för sitt fågel- och djurliv, vilket har gjort att Tiszafüred lär vara en populär semesterort för ungrare som gillar friluftsliv, fiske och fågelskådning.
Anyway. Jag gjorde något som fortfarande imponerar på mig själv. Jag körde motorbåt! Med båten full av mitt finländska team! Har jag gjort det förr? Nej. Har jag en talang eller ett stort intresse för dylika aktiviteter. Nej. Svarade jag "sure, ok" när det behövdes en till vuxen båtförare? Eh, ja.
Det var alltså ingen vräkig motorbåt med ratt vi talar om, utan gröna små skruttar med en pinne som man ska svänga tvärtom mot den riktning man vill svänga. Det tog ett tag att få hjärnan att tänka rätt... Det gick bra så länge vi var ute på öppet vatten - sen visade Péter oss in i en labyrint av små kanaler bland vass och växtlighet. Att alla båtar kom ut med alla passagerare i behåll är en bedrift! Där fick vi igen vara stolta över våra elever - när en annan båt kört in i vassen och fastnat med propellern i växtlighet så var det helt självklart en av våra tjejer som fixade det. De hade antagligen klarat kaptenandet bättre än de flesta av oss vuxna också, men ska det vara myndiga båtförare får man ta vad som bjuds... Ett favoritminne från resan blev det i alla fall!
Sedan paddlade vi kanot, vilket var roligt, men gav mig träningsvärk i armarna hela nästa dag. Sedan blev det diverse tävlingar och lekar och till sist pizza på en terrass ett stenkast från båtuthyrningsstället. Tillbaka till hotellet gick vi längs ett promenadstråk som gick genom ängar som var röda av vallmo och en kväll som så småningom skymde. Som jag kan önska att det blir möjligt att göra sånt här igen en dag!
(Bilden räknar jag lite som halvofficiell eftersom den redan använts med lov i flera sammanhang... den får komma med och så hoppas jag det är okej för alla inblandade!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar