Här är dagens minst nyskapande sanning: det är så roligt att umgås på tu man hand med barnen! De är för all del fina i flock också, men de kan vara så väldigt... mycket extra allt. En och en lugnar de ner sig och verkar alltid minst ett år mognare än de gör när vi alla är tillsammans i en enda röra. Idag inledde Arvid och jag Jakobs dagar med att cykla in till stan och gå på storloppis i strålande (!) sol. Så kul! På eftermiddagen var istället Arvid på simskola, så då gjorde Edvin och jag jordgubbssmoothies till mellanmål och satt och njöt på terrassen. Det är ju bra att de har sällskap av varandra, men tumistiden med dem behövs också.
Bilderna är från i fredags, när jag tog med båda storbarnen på sommarteater - Alice i Underlandet. (Rekommenderas varmt! Färgglad och rolig föreställning, kanske den bästa jag sett i Purmo! Tre föreställningar kvar, tror jag. Boka här!) Utflykter med två barn som jag ibland inser håller på att bli stora och ganska kloka, sånt är också roligt.
Och på tal om med alla, med något och utan barn: i morgon ska Matias och jag göra något alldeles oerhört - vi ska sticka iväg alldeles på egen hand till Seinäjoki. I Åbo skickade Jenny och Kittan iväg oss för att äta ute på tu man hand efter att vi hade barnvaktat åt dem när de sprang halvmaraton (det har jag visst inte bloggat om?), och då tyckte jag först att äääh, vi har ju precis varit flera dagar i Bremen... Sedan slog det mig att vi faktiskt var tre i Bremen, och en av oss var en ganska dominant ett och ett halvt-åring. Även om det var enklare än att ha med en än tre var det inte direkt barnfritt...
När vi började tänka efter insåg vi att vi inte hade skaffat barnvakt för att t.ex. gå ut och äta tillsammans sedan Josef. Alltså vad?! Jag som ändå inbillar mig att vi har varit ute på vift en del, men när jag tänker efter brukar vi så gott som alltid ta med Josef, känns liksom enklast så. Barnvakt har vi ibland, men alltid för att täcka upp i vardagspusslet, inte för onödigheter som att prata ostört och så. Men i morgon, så! Då ska vi spatsera runt på bostadsmässa utan vagn, utan blöjor, utan tjat. (Och förhoppningsvis med bara en liten aning dåligt samvete.)
(Men visst är de fina i flock också. Speciellt när de går hand i hand på
kvällspromenad. Och låtsas att jag jagar dem. Edvin: "Mamma kommer! Vilken fasa!" Haha.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar