Das Viertel love

Den första dagen i Bremen (eller andra, om vi ska räkna det som första dagen när vi anlände, checkade in och somnade) hade vi redan bockat av Bremens historiska centrum så andra (tredje?) dagen kände vi oss fria att dra oss mot Das Viertel, området som beskrivs som "colourful" och "bohemian" på de turistsajter där det alls nämns. Skulle jag jobba för stadens PR-avdelning skulle jag nog glömma stadsmusikanterna och lyfta Viertel lite mer istället - bra mycket roligare att se! (Nä, jag kan tydligen inte komma över hur hypad den där bronsstatyn är...)

Det var ganska gråmulet, men det regnade åtminstone inte och det var riktigt skönt väder att gå i. Blå himmel är roligare än grå, men mulet duger. 

Det som Das Viertel är mest känt för är alltså alla väggmålningar, eller street art överlag. Och den finns överallt. Överallt! Fast vi återvände dagen efter och gick rätt många kilometer totalt har vi nog bara sett en bråkdel - bara det en orsak att nån gång återvända till Bremen... Det finns både stora, genomtänkta väggmålningar och små taggar som verkar gjorda mest i förbifarten. Jag skulle tro att en stor del av målningarna är helt lagliga landmärken, men på vissa hus märktes det också att de försökte hålla efter med målandet (vi undrade lite över ett hus som var målat lite som ett lapptäcke av olika nyanser av vitt... tills vi insåg att de nog försökte undanbe sig gatukonst just där!) Jag kan tänka mig att det dessutom är ett område där mycket förändras från gång till gång om man skulle återvända.

Das Viertel är inte bara känt för street art, utan också för kultur (gallerier, teatrar und so weiter), caféer och restauranger. All very hipster. Men även om det skulle kunna vara (och säkert är) väldigt hipstertätt så kändes det som om gatubilden var mer blandad än så - hipsterskäggen förekom, men inte överallt, och de fick sällskap av människor med alla möjliga ursprung.

Dagiset fotade jag bara för att jag är så väldigt fascinerad av vardagsliv på platser som inte är som hemma. Lämna kidsen på det glatt målade dagiset, lås cykeln och fortsätt med din dag, liksom. Alltid kul att föreställa sig någon annans vardag! Och på tal om vardag lyckades vi kanske inte perfekt med timingen, för det verkade vara sopdag på gång... sopor överallt! Inte för att det störde, det kändes bara mer... levande. Och även bortsett från soporna kändes det verkligen som en levande stadsdel. Hemtrevlig!

(Och förstås sitter på Spindelmannen på taket till zebrahuset... det är väl givet.)