Äh, lite mera Bremen hinner vi väl med ännu?
Det här är nämligen en strålande kväll - som fortsatte så mycket bättre än den började. Efter vilopausen på hotellet kände jag mig faktiskt ganska risig - och för protokollet ser jag det nog inte heller som "vila" att ligga i en hotellsäng och känna efter hur trött jag faktiskt är medan en livlig och glad ettåring studsar runt antingen på mig eller någon annanstans i hotellrummet (mest på mig, av någon anledning mycket lite på sin far). Lite besviken på min kropp som protesterade, men jag sparkade mig själv i baken och så gick vi iväg för att äta ute, precis som planerat. Äta bör man.
Annars åt vi kanske inte särskilt tyskt, men Flammkuchen hade vi förstått att vi borde äta när vi en gång var i Nordtyskland. Ska det va så ska det va, så med hjälp av Tripadvisor hittade vi Der Flammkuchen Laden i Viertel som lär vara bäst i stan, åtminstone på gångavstånd. (Ännu mera Viertel den här dagen alltså!) Det var gott. Inte fantastiskt, men helt bra. Blev lite övermodig med min tyska så jag kollade inte ens upp vad menyn betydde och råkade beställa en med getost och valnötter... helt bra, förutom att jag håller på att lära mig tycka om getost. Inte riktigt där ännu. Skulle jag pröva igen skulle jag nog också ta med tomatsås istället för det vita nånting nånting.
Mysigt var det i alla fall, med utsikt bl.a. över Bremen som väggmålning... Ja det förstås, Josef som hade varit mer eller mindre exemplarisk hela resan hade tröttnat på att sitta i famn och sitta i vagn och uppföra sig hit och uppföra sig dit, så han krävde ganska mycket underhållning för att acceptera att inte få springa runt på den minimala uteserveringen... Förutom det då.
Sedan gick vi ner mot strandpromenaden igen för att gå en liten omväg innan vi gick tillbaka till hotellet. Klokt drag, för det var en skön, solig kväll och massor av folk ute.
Till exempel två coola dudes som först imponerade på Matias med sina frisbeeskills och sedan drog av sig kläderna och dök (!) ner i Weser på ett ställe där jag inte skulle tro att någon rekommenderar dykning. Vi gick vidare först när båda kommit upp till ytan igen, så de kunde känna sig trygga. Haha.
Den lilla omvägen råkade ge mersmak, så vi bestämde oss för att ge Schnoor (återigen, betyder inte snor) en chans till. Dagen innan hade det varit smockfullt av turister, men vi hade också konstaterat att vi kanske skulle tycka bättre om kvarteren om vi gick dit nån gång när det är lite tommare där, så vi tänkte testa nu.
Igen, klokt drag! Så här en vacker sommarkväll var Schnoor precis så charmigt som man skulle ha velat att det var dagen innan, när vi trampade i hälarna på en miljon fotriktiga skor i flock. Visst var det fortfarande liv och rörelse där, men inte mer än att vi kunde uppskatta gränderna och husen också - en helt annan atmosfär än dagtid!
Det fanns smala gränder och ännu smalare gränder, konstverk och genuina medeltida hus. Att de små shopparna var stängda gjorde oss ingenting, och att restaurangerna hade öppet gjorde det mysigt och hemtrevligt.
Ungefär samtidigt som vi började dra oss bort från Schnoor-kvarteren började det regna och jag fick testa min parka-in-a-pocket som jag köpte dagen innan. Den funkade helt okej. Och det var det, tydligen vår cue för att gå hem och lägga oss! Gute Nacht!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar