Jahapp - det var det sportlovet! Redan på förhand hade jag en känsla av att det skulle svischa förbi i raketfart, och det gjorde det verkligen. Största delen av lovet var vi alltså i Sverige, och sedan vi kom hem på torsdagskvällen har vi hunnit fira vår nyblivna sexåring grundligt med både barnkalas och släktkalas. Väldigt roligt, men ganska tröttande! Att sätta sig ner nu och börja planera undervisning känns lite... onödigt. När skulle den lugna, återhämtande delen av sportlovet börja..?
Jag tycker annars att jag brukar vara ganska cool med mina barns födelsedagar, men att min lilla Edvin ska fylla sex och börja i förskolan till hösten tog mig med förvåning. Jag är ju van med att Arvid ska vara storbarn/skolbarn, men att min baby med knubbkinderna snart får räknas till den kategorin han också - det måste jag smälta ett tag! Tur att jag har kvar ännu en knubbkindad unge som har ett par småbarnsår framför sig...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar