Bloggvärlden kan ibland ge mig lite ångest. Problemet är att det verkar finnas så oerhört många kreativa människor ute i stugorna. Jag gillar kreativitet. Jag tror till och med att jag är (potentiellt) kreativ. Men att betrakta människor som gör något av sin kreativitet gör mig lite illa till mods - plågsamt medveten om hur slumrande min egen kreativitet är. Snart skrumpnar den bort. Ska bara, ska bara. Sen när jag har tid (tar tid) att vara kreativ har jag ingen kreativitet kvar, för den självdog typ tjugo år tidigare. Elände.
4 kommentarer:
Haha, elakt bloggar jag vidare... Nej, inte var det ju så heller. Men jag kan ju inte låta bli, för då skrumpnar jag bort. (Låta bli att sy mm, inte att blogga, men det förstod du väl.)
Miamaja, man ska göra det man vill och inte det man borde för att vara en präktig mammatant! Fortsätt du med whatever du gör och strunt i att sy, baka, plantera eller vad du nu skulle "borda" göra!:) Ses till helgen??:)
Jag känner SÅ MYCKET igen mig i det du skriver!! Precis så känner jag också... :) Trevlig helg förresten!
malinjohanna: Det är helt okej för min del. :) För samtidigt är det ju väldigt inspirerande - även om jag i 99 fall av 100 inte gör något av inspirationen...
dolores: Så sant, så sant. Och jag har nog gett upp tanken på att bli en präktig mammatant (jag tror nämligen det ingår i den rollen att stryka sin mans skjortor och det går jag inte med på). Men däremot finns det ju annat som skulle passa just mig men som jag inte tar mig tid att göra fast jag skulle bli glad av det...
my: Kul att jag inte är ensam om att tänka så! Men din blogg är ju helt klart tankekreativitet, så helt lär du inte skrumpna bort! :) Trevlig helg till er oxå!
Skicka en kommentar