På sista tiden har Arvid börjat testa sin röst. Och det är roligt! Han jollrar, klickar, kuttrar, ropar och pratar. Men dagens läte råkar vara ett vrål som skulle förstöra åtminstone mina stämband inom några få minuter - och som sakta, men mycket säkert, skakar sönder mina trumhinnor. Det är ganska utmattande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar