Det blev november. Vad kan vi säga om det? Jag var till tandläkaren idag. Bedövningen satt i så envist att jag hann tugga sönder insidan av min kind innan den släppte och halva ansiktet är spänt och ömt efter att ha hängt lite konstigt halva dagen, men det var ju för en gångs skull skönt att få jobba i munskydd så inte alla jag mötte behövde undra. Min dator håller på att ge upp efter drygt ett decenniums trogen tjänst, vi borde boka en veterinärtid och så gick vi och lovade Edvin att flytta ner till ett större rum, så nu har vi börjat på med helt nytt stök innan stöket med köket ens är helt avslutat. Är åtminstone hemskt glad över att vi alla är friska för tillfället, vilket inte var självklart efter Josefs magsjuka i helgen. Hemma med (tillfrisknat) sjukt barn igår, aldrig steget före på jobbet. Älskar att vara steget före.
Ni hör ju, vardagsmånaden november har bara pågått i två dagar och är redan i sitt esse!
Blir åtminstone väldigt glad av att få komma hem till den här kvisten. Den innehåller för tillfället en dörr för lite, en frys för mycket och en växasäng på väg ut i världen, men ändå - välkommen hem!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar