Jobba vila upprepa.
Fast det bara är tre veckor sedan vi var i Sverige känns det redan som om mitt nöjeskonto är skriande tomt. Novembervädret bjuder inte på mycket färg och när jag inte jobbar eller fixar nödvändigheter känner jag hur soffan utövar en nästan magnetisk dragningskraft på min kropp. Jag längtar efter att göra något roligt och onödigt, men verkar aldrig prioritera att faktiskt planera in något. Bättring tack! Och i väntan på den bättringen ska jag plocka fram lite bilder från Sverigeresan som vi ju faktiskt lyckades genomföra på höstlovet - så tacksam för det!
På söndagen för tre veckor sedan vaknade vi upp till en ledig, oplanerad söndag. Rätt snart insåg vi att det låter bättre i teorin än det är i praktiken och började bolla med idéer om vad vi skulle kunna hitta på. Ylva tipsade om stigarna på Fårön som är ett friluftsområde alldeles utanför Piteå - som de inte själv hade testat, men som skulle vara bra. Hon skulle själv jobba, och både Anders och faffa hade också andra planer, men efter många om och men hade vi ordnat så att vi skulle kunna få med alla fem kids till Fårön. (Några om och ännu fler men skapades av en avkomma på utomordentligt dåligt humör som först absolut inte skulle med och sedan absolut skulle med ändå - och ungefär där går en del av våra tänkta utflykter i graven... men inte den här gången!)
Tycker det är så otroligt kul att kusinerna inte alls tyckte det var konstigt att hänga med oss på utflykt, utan de gjorde bara en liten glädjedans och hakade på. Fint att ha det så efter att inte ha träffats på nästan 20 månader!
Fårön var ett trevligt område! Vi gick en runda på ett par kilometer med en fikapaus på en bergsknall i mitten och det var riktigt lagom för oss. Lättpromenerad var den också, med spångar och breda stigar - även om vi höll andan uppe vid grillplatsen på berget när barnen halkade runt på blöta klippor i sina hala gummistövlar... Så värst mycket hav såg vi inte till fast det är en ö dock - men lite blågrått såg vi åtminstone mellan trädstammarna på nåt ställe.
Efter en mellanlandning hemma bestämde Arvid och jag oss för att köra in till Piteå och gå på stan en stund. Inte för att vi hade några stora planer, men vi ville gärna gå en sväng när vi en gång var i närheten. I Piteå var det sannerligen ingen trängsel en halvtimme före stängning en regntung söndag i oktober! Vi hade centrum nästan för oss själva och jag kunde inte avgöra om det kändes skönt eller oroväckande, lite som att en zombieapokalyps hade inträffat utan att någon hade berättat om det för oss. Resans shopping bestod framför allt av diverse vinterkläder - Arvid som hade huttrat sig igenom hela resan i sina alldeles för tunna kläder blev äntligen ekiperad för årstiden, så det kändes som en riktigt vettig skörd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar