Julhelgen

Det sprakar i kakelugnen, barnen har somnat och julhelgen går mot sitt slut. Jag studsar alltid till när folk skriver något cyniskt om hur julen ska ut senast idag och hur skönt det ska bli att slippa alla tomtar. Sorry, say what? Det är ju nu den sköna delen av julen börjar - när allas julnerver lugnat ner sig och allt som är kvar är att äta julgodis och njuta av ledigheten. Här kastas det inte ut några granar på minst ett par veckor ännu! Skulle kanske kännas annorlunda om man hade hunnit med att sakta in och njuta av advent, men för mig är det nu julen är som bäst. 

I år firade vi både julafton och juldagen hemma hos mamma och pappa - med traditionsenligt pyjamasparty däremellan! Mysigt, mysigt. När jag började tänka på att summera julhelgen 2018 slog det mig att jag en gång i världen gjorde en listsummering... efter lite grävande visade det sig att det var 2011, vilket känns nästan som tidernas begynnelse. Men jag kör den igen, med ett par modifieringar! (Som vanligt - mest för min egen skull. Är rätt klar över att nyhetsvärdet för allmänheten inte är så högt!)

Alltså - julens...

NERVER PÅ HELSPÄNN: Vårt mellanbarn dagen före julafton. Puh! Vi blev alldeles matta hela familjen, tror jag. Och ett annat, lite oväntat, barns nerver dallrade betänkligt den där sista halvtimmen innan julgubben äntligen gjorde entré...

GODASTE: Julbordet på Stennabba på julaftonen. Tidigare har jag inte varit någon vän av julbord (som barn åt jag bara plommon och riven morot på julafton), men jag har börjat tycka om fler och fler av rätterna. I år var jag lite extra förtjust i skinkan, mammas rödsallad, ris á la Malta och allt det andra. Och ja, jag är fortfarande svag för plommon och riven morot...

KONKURRENT I KATEGORIN "GODASTE": Följande måltid, om det är okej att kalla en buffé med kakor och julgodis för en måltid. (Jag tänker att - ja, det är det?) Det är den tid på året då Amanda totalt skämmer bort resten av familjen med godsaker! Tack!

HIGH(S): Måltiden på julaftonen. En stor del av min familj, inklusive min farbror och min morbror, på plats, gott och trevligt och roligt på alla sätt och vis. Så skön stämning! 

En annan high var att ta med Josef och hälsa på min mommo på Purmohemmet. Det blir alldeles för sällan jag hälsar på, men det gör mig alltid så glad de gånger hon ger mig ett leende, säger något smått eller bara tindrar lite med ögonen. Ibland känns det som att jag bara sitter och för en (rätt tjatig) monolog, men den här gången gick vi på rullstolspromenad i korridorerna och tittade på tomtar och speldosor. Jag tror mommo och Josef uppskattade ungefär samma saker... 

Och en till - det fann så många highs! - vi lyckades nämligen få barnen att öppna sina julklappar under ordnade former! Efter att julgubben sagt tack och hej drog vi oss tillbaka till vårt lilla hörn och tvingade barnen att öppna klapparna en i taget och titta ordentligt på julklapparna innan de rev upp nästa. Det fungerade jättebra, vilket fick mig att känna mig som en ytterst präktig förälder. Tja, nån gång ska ju det också hända... 

LOW: Att Arvid blev magsjuk på juldagskvällen. Tacksamt nog var alla friska på julaftonen i alla fall! Tur också att största delen av släkten hunnit bege sig vidare från Stennabba vid det laget, men jag hoppas verkligen att ingen hann smittas. Och så fick vi avstå från annandagens släktkalas och skjuta upp/eventuellt ställa in en och annan mellandagsträff. Börjar bli utled på denna december månad och alla sjukor! Må de inte komma med över till 2019! 

BÄSTA JULKLAPP (kategori barn): Frågar vi Josef är det helt klart det loppisfyndade Batman-duplot! Arvid och Edvin har redan hunnit plöja igenom ett par av sina julklappsböcker (Harry Potter och det fördömda barnet respektive Handbok för superhjältar, del två och tre). Ett gigantiskt legohuvud alternativt en tröja med de där superpopulära vändbara paljetterna  kan ha varit Edvins favorit och Arvids kanske cernitleran eller settet med ritkol. Fast nu gissar jag bara, eftersom de redan somnat för ikväll. 

MÄRKLIGASTE: Nässelfjärilen som flög runt i Sion på juldagskvällen. Den måste ha varit något förvirrad! Jag, Edvin och Josef var till Sion på De vackraste julsångerna, vilket var helt trevligt förutom när jag fick meddelande om att Arvid hade blivit sjuk på riktigt. Arvid och Matias hade stannat på Stennabba eftersom Arvid var så hängig, men vi trodde ju bara han var lite off efter förkylningen förra veckan... Suck. Men det var fint med julsångerna! Och nässelfjärilen!

MINSTA OCH SÖTASTE TOMTENISSE: Systerdotter Anni. Det är ett hårt liv när man är sju månader gammal och så söt att ingen i rummet kan slita blicken från dig!

LATASTE: Annandag jul här hemma. Visserligen blev den lite latare än vi ville eftersom vi var tvungna att stanna hemma från julkalaset i Lillby, men alla mådde bra och det var riktigt, riktigt skönt med en lat dag i vårt eget julhus.

PERSON JAG SAKNAT: Svärmor Maj-Britt. Ännu en i raden av julaftnar när vi måste nöja oss med att tända ett ljus på hennes grav istället för att fira julafton tillsammans med henne. Svärfar Ingemar firade jul i Sverige och tomrummet efter Maj-Britt blev så väldigt påtagligt när vi fortsatte till ett tomt hus efter gravgården bara för att göra ett snabbstopp och pyssla om hans värmesystem. Josef kommer inte att ha något minne alls av julafton med fammo och för Arvid och Edvin kommer det att bli allt mer avlägset ju fler jular som passerar. Det är så det är, livets gång. Men vi hade ju så hemskt gärna velat annorlunda.

GRATTIS: Till lillebror Johannes och hans Sandra som sov första natten i sitt nya hus nu i julhelgen!

JULPYNT: Julgranen, alltid julgranen! Både vår egen och mina föräldrars.

EFTERSMAK: Varm och god, även om den där slängen av magsjuka för Arvid ger en viss bismak. Men att ha min stora familj att fira jul med är fantastiskt - så tacksam för det! Hjärta hjärta.