Ja, nu har vi gått och gjort det. Vi har sålt huset! Vi har skrivit under, skrivit under och skrivit under igen. Från och med den första november, senast, är det här inte längre vårt hus. Hallonbuskarna, varmgaraget, kökstapeterna och terrassen bakom huset är inte vårt hemma längre.
Jag blev förvånad i förmiddags när jag tänkte på det inbokade mötet hos mäklaren - det var mer känslosamt än jag trodde! Att vi ska flytta har ju stått helt klart ända sedan början av juni, så det här borde ha varit en ren formalitet. Och visst är vi glada att försäljningen gick så smidigt och att vi fick det ordnat redan nu - för att inte tala om hur glada vi är för att köparna inte hade några problem alls med att få tillgång till huset först efter att vi hunnit få tillgång till vårt nya! Men nu är det ännu ett steg närmare det slutgiltiga. Och nej, jag är inte bra på förändringar.
Ibland tänker jag att vi inte är riktigt kloka som går och flyttar, inte nu när vi äntligen trivs! När vi renoverat och fixat och byggt terrasser och anlagt jordgubbsland. Den som gapar efter mycket..? Samtidigt vet jag att det inte var ett misstag; det var alldeles för mycket som föll på plats alldeles för smidigt. Det kommer att bli bra! Det vet vi. Att den fnissiga nyförälskelsen från i våras har lagt sig är kanske inte så konstigt eftersom jag inte varit där sedan konditionsgranskningen (inte inomhus alltså - har händelsevis förlagt en och annan kvällspromenad åt det hållet i sommar...) samtidigt som vi avnjuter tidernas kanske skönaste sommar just nu - här i vårt sjuttitalshus.
Jag är glad över att flytten blir först i höst, det betyder att vi får njuta av och så småningom avrunda sommaren här. I oktober kommer jag ändå inte att ha någon lust att äta frukost på vår nya terrass och det kommer att vara enklare att flytta. Då är det bara ta sina lådor, flytta och bo in sig. Easy! Ja, bo in sig... Här tog det flera år. Är så nyfiken att jag nästan spricker när jag funderar över hur länge det tar på nya stället innan det känns som självklart hemma..?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar