Den eviga sommaren

"Den eviga sommaren" heter sommarteatern som spelats i Nykarleby i juli. Den var jag och såg i söndags tillsammans med min moster och moffa och vi var lika grundligt imponerade alla tre! Det är så roligt att se en sommarteater där allt sitter - allt från musiken till skådespelarna. De biografiska bitarna kändes kanske lite långsamma, men det vägdes upp av de mer färgstarka surrealistiska bitarna där Topelius sagohjältar traskar in i historien. Skulle rekommendera den varmt om det inte hade varit sista föreställningen vi såg!

Men en sak pjäsmakarna lyckades osannolikt bra med var väl ändå namnet. Sommaren 2018 har verkligen känts som just det - den eviga sommaren! Jag kan inte minnas någon sommar sedan jag blivit vuxen då jag känt mig så avslappnad och känt av SOMMAREN så intensivt som i år. Rätt mycket kan det väl bero på den osannolika värmeböljan vi haft. Vi har simmat, simmat, svettats och druckit saft i skuggan. Det har varit underbart!

Det blir snabbt lite förutsägbart när värmen kommer på tal, precis som med andra lite mer extrema väder. Det blir liksom "Team värme" och Team anti-värme" och så debatteras för- och nackdelar, som om vi hade något annat att göra än att tacka och ta emot! Och visst har också jag varit bekymrad för grödorna som torkar bort, skogsbränderna som härjar och alla stackare som mår dåligt av hettan... men personligen har jag njutit. Det går ju faktiskt att göra både och. Vara bekymrad för problemen med överhettade äldreboenden och ändå sträcka ut armarna och låta mig smekas av värmen. Veta om att jag kommer att få huvudvärk till kvällen och ändå bli glad när prognosen visar att vädret ser likadant ut imorgon.

Men det är förstås en lyxsituation att kunna njuta av den här sommaren - vi har ju varit lediga och kunnat välja att åka till stranden eller sätta oss i skuggan bakom huset och läsa när det varit för varmt för att göra något annat. Jag förstår verkligen de som varit uppgivna när de är tvungna att jobba och prestera när kroppen bara vill smälta ner i ljummet havsvatten.

Men se där, nu gjorde jag det själv. Jag började debattera för OCH emot värmen! Så går det. Gillar läget gör jag i alla fall och försöker tanka mig själv med den här mjuka värmen så länge det går - tids nog får vi dra fram tjocktröjorna igen!

 (Alla bilder i inlägget är från en av alla sköna sommardagar, häromveckan när vi hälsade på våra vänner på deras sommarstuga i Kantlax. Vi simmade i tre omgångar och mätte havsvattnet till 26 grader. Vi testade SUP på en gammal surfbräda, aktade oss för getingar och låg och guppade i småvågorna utan att någonsin bli frusna. Det ska jag tänka på när jag skrapar vindrutan på bilen en mörk morgon i november. )