lördag 24 mars 2018

Going steady


Idag har det stått på ÖT, så nu räknar jag det som officiellt - jag har fått jobb! Hurra! Det innebär visserligen ingen större förändring, eftersom det är jobbet jag redan har haft i snart tre läsår, men nu som en lektorstjänst istället för tidsbunden timläraranställning. Jag har ALDRIG FÖRR haft en icke-tidsbunden heltidsanställning, och helt seriöst trodde jag inte egentligen jag skulle förvänta mig en sådan före 40 heller... Så det känns bra, minst sagt!

När det först blev tal om att min tidsbundna tjänst skulle omvandlas till ett lektorat tyckte jag det lät utmärkt, men när jag tänkte lite till och insåg att det betydde att tjänsten skulle lediganslås och att jag - i bästa fall - skulle gå igenom hela processen med provlektion och intervju igen blev jag faktiskt lite nervös. Å ena sidan kan man ju tycka att nästan tre år på posten skulle tala till min fördel, men å andra sidan var det faktiskt elva sökande och vem vet vad nämnder bestämmer? Det gick hur som helst vägen! Lite extra kul var det att tajmingen var så perfekt när jag fick reda på det nu i början av veckan - jag hade precis avslutat min korta skoldag, solen strålade från en blå himmel och jag skulle precis plockas upp av Matias och Josef för en halvdag i Vasa. Aldrig har det väl varit så välplanerat oplanerat med finlunch på Svenska Klubben!


Hur som helst, bland annat ansökningsprocessen har gjort att de senaste veckorna känts ganska intensiva, så den här lördagen var efterlängtad. Äta frukost länge - underbart! Undra över vilka tider jag borde passa i helgen och komma fram till "nästan inga alls" - fantastiskt! Känna att det finns både tid och ork att testa storbarnens nygamla slalomutrustning på vår uppfart - strålande! Otippat roligt tyckte jag också det var att sortera mina strump- och underklädeslådor. Haha! Helt enkelt för att det är något som never ever kan bli en akut prioritet, så det var liksom ett tecken på att det fanns tid.

Sedan blev Josef magsjuk och dagen blev lite mindre rolig. Jaja. Nu mår han bättre, men jag sörjer i förväg att vi måste hålla oss i karantän istället för att fira påsk i förskott tillsammans med min familj i Överpurmo imorgon. Jag som hade sett barnsligt mycket fram emot det!



Inga kommentarer: