Lilleman - ännu en månad har gått! Allt jag skrev för en månad sedan stämmer fortfarande, men det känns ändå som om han växer från minut till minut. Lite mammig har han blivit på sistone, men bara om jag är i närheten, tydligen... annars är han lite kaxigare. Hans största intresse är att plocka saker, och han är ganska ointresserad av stora babyleksaker, men desto mer nyfiken på brödernas smålego. Saxar är också en favoritpryl som han alltid lyckas lägga vantarna på på outgrundliga vägar.
Många drar en lättnadens suck när småttingarna passerar ett och börjar bli lite mindre hopväxta med mamma. Själv tycker jag faktiskt att den här åldern är den absolut mest utmattande - det har jag nog tyckt med alla tre barnen om jag minns rätt. Det är väldigt roligt att hänga med när han upptäcker, men det är nästan ett heltidsjobb. Stängas in/begränsas till ett barnsäkrat rum accepterar han inte, och släpps han lös i huset (=oftast) hittar han på små tokigheter tillräckligt ofta för att behövas övervakas så gott som hela tiden. Tack och lov sätter han (nästan) aldrig småprylar i munnen längre! NÄ är han duktig på att säga och kan ibland vara precis lika nonchalant som en tonåring när vi försöker få honom att göra något han inte vill.
På bilden är han på sin bonuskusins åttaårskalas - men egentligen sov han bort största delen av kalaset eftersom han fortfarande sover flera timmar i vagnen på eftermiddagarna om han bara får. Lite hann han i alla fall titta in, för att äta lite äpple och leka med kusin Leander som också börjat tulta runt. Gullungar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar