Vaknade lite för sent efter en natt med ganska vaken Josef.
(Vaknade för övrigt under baby i E:s säng; på min sida i dubbelsängen låg Arvid, Edvin och Tintin i en prydlig rad och sov tungt.)
Familjen iväg före åtta.
Körde i snöslask.
Hade lektioner.
Skrattade.
Krånglade med projektor som inte ville funka.
Blev hes.
Förbjöd elever att kasta snö på förbjudet område.
Fick våta fötter.
Testade igen med projektorn som låtsades som ingenting och funkade perfekt.
Rekognoserade golvmattor, tapeter, bänkskivor och kakel.
Insåg att jag blir sen till dagis.
Ringde och bad så hemskt mycket om ursäkt för att jag blir sen till dagis.
Hämtade en febrig Josef som inte var febrig imorse.
Hämtade en blöt men glad Edvin.
Kom hem.
Märkte att jag i misstag hade åkt iväg med vår gömda nyckel så Arvid hade fått vänta en halvtimme i varmgaraget tills vi andra kom hem.
(Vårt varmgarage är faktiskt ganska varmt och mysigt.)
Hittade odrucken tekopp från imorse med påsen fortfarande i blöt.
Hällde ut.
Lyssnade på berättelser om dagen som gått. Snabbåt korv, makaroner och gurkskivor.
(Inte så gott.)
Blev bara lite sen till frissan.
Somnade (!) i hårtvättsstolen.
Handlade ägg, smör och persimon.
Snabbkoll i spegeln för att se hur håret egentligen blev.
(Som förr, men fräschare.)
Snorig, ledsen Josef.
Pyjamasar.
Tandborstar.
Godnattbok.
Godnattkram.
.
.
.
Nu sitter jag här och allt som finns kvar på listan är att förbereda morgondagens undervisning, bestämma golvmatta, tapeter och bänkskiva till köket samt leta fram kläder tills imorgon bitti. Ja, och gärna städa och förbereda inför lillajul också. Sen är det klart för idag! Cést tout!
Livet är lite extra allt just nu, men trots allt på ett bra sätt. Sådana här dagar är inte hälsosamma i längden, men idag slogs jag ändå flera gånger av hur bra jag har det just nu - hur mycket glädje det finns i min vardag.
Tack.
----
Vad hörde jag? Någon som sa att det är ganska tråkigt att läsa om folks vanliga vardagar? Oh well.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar