Den uppfattning Josef fått om den här världen hittills måste vara att den innehåller en hel massa kalas. Sedan han föddes för (nästan) fyra veckor sedan har han nämligen redan hunnit vara med på fyra kalas och ändå ha hoppat över ett. Jag tänker att det liksom är en ganska bra utgångspunkt för livet - om inget annat så hinner han bonda bra med släkten!
Nu när jag tänker på det innebär det också att vi i och med Josef har lagt till ännu ett kalas i den här långa raden höstkalas vi har i familjen. Tänk, så taktiskt av honom att komma till världen just när han gjorde och inte några veckor senare, när det är fullbokat i kalaskalendern...
Idag var det min systerson Joar som fyllde tre, hurra för att han finns! Att ha syskonbarn är fint.
(Och så fick jag grönkål av Hanna. Dags att googla recept...)
5 kommentarer:
Men har han inte lite för många ljust på kakan? :-)
Det står faktiskt H-U-R-R-A! :D
(Det skulle kanske ha blivit för existentialistiskt om de hade stannat vid tre - HUR...)
Mamma har odlat grönkål så länge jag kan minnas och den brukar resultera i antingen soppa eller en sallad som för mig är väldigt mycket (sen)höst och väldigt mycket barndom: Finhackad grönkål och rivet äpple (eventuellt med lite citronsaft så blir inte äpplet så brunt). Nu när jag har egen känner jag att jag också borde bredda repertoaren lite, så tipsa gärna om du hittar bra recept.
Både soppa och den där salladen låter gott! Det blev en grönkåls-, lök- och blåmögelostpaj av kålen jag fick. Gott, även om det råkade bli lite för mycket mögelost för min smak. :)
Skicka en kommentar