Storleken räknas! Åtminstone för köksmattor, hur fina de än är. |
Det här med inredning går inget vidare för oss. Med lite högre prioritet på jobb, småbarn och livet sådär i allmänhet har Det Vackra Hemmet fått vika undan lite. Eller, mycket. Vi har faktiskt köpt och satt upp gardiner i spisrummet (yes!), fållat upp och satt upp lämpliga gardiner för årstiden i köksfönstret (yes!) och flyttat på en cd-hylla som hamnat mot en vägg helt på måfå när vi flyttade in. Matias har dessutom kommit ganska långt i arbetsrummet. Sådär så man snart kan börja spackla... Men annars är det myrsteg som gäller.
Försökt har vi, men det har lämnat lite (hrm, "lite") på hälft - vi har ett oihopskruvat soffbord i kartonglåda; osydda vardagsrumsgardiner (som vi insett att egentligen borde vara en likadan tyglängd till) och orört material till en tygtavla. Viljan är väl god i alla fall. Men jag börjar bli riktigt trött på att bo så trist som vi gör. Alla slitna tapeter och ocharmiga golvmattor ger mig rysningar, så jag försöker kisa med ögonen så gott det går.
Igår kom åtminstone en leverans från ellos - hurra för en fin vardagsrumsmatta! Men buhu för en fin köksmatta som var för kort + tapeter som inte alls var så fina som de verkade. Fast det måste medges: allt som leder framåt är verkligen jätteroligt. När vi insåg att vardagsrumsmattan var både snygg och lagom stor var det mycket, mycket nära att jag studsade jämfota av förtjusning. Man får vara glad för det lilla! Bara att röja upp och göra plats på golvet nu då...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar