Jag upphör aldrig att förundras över hur kroppen är funtad. Jag vet inte hur många fredagseftermiddagar i vinter jag känt mig förkyld och hängig efter en helt normalfrisk vecka. För det mesta bryter det inte ut något värre, det är bara lite sådär att kroppen testar - så nu skulle det vara okej att ligga och vila? Behövs det? Ja kanske. Eller nja. Vi tar det en annan gång.
Arvid har varit förkyld och småfebrig hela veckan, och Edvin mer eller mindre snuvig då och då. Själv har jag inte känt någonting alls. Före - tadaa: fredagseftermiddagen, med ungefär en lektion kvar av veckan. Idag har jag varit förkyld, tung i huvudet och grinigare än vanligt. Vi ska hoppas att logiken gör att förkylningen respektfullt drar sig tillbaka på söndagskvällen när arbetsveckan närmar sig igen.
Men alltså - vilken smart uppfinning kroppen ändå är!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar