Både min make och jag har haft varsin väldigt irriterande låt på hjärnan idag och vi kan inte riktigt enas om vems som är värre. Så jag vänder mig till er!
Själv har jag i mitt huvud lyssnat gång på gång på introt till de klassiska Kalle Anka-snuttarna. Ni vet: "Who's never wrong but always right? *quack* Who never thinks 'bout starting a fight? No one! But Donald Duck".
I Matias hjärna har Arja Saijonmaas "Levande charader" spelat. Say no more.
Så min fråga nu: vem vinner? Vem har den mest enerverande låten på hjärnan? Kommentera!
6 kommentarer:
Jag röstar faktiskt på kalle Anka-låten. Den är kortare, och inte lika rolig att sjunga... (För övrigt lärde jag mig i somras, under ganska stor förvåning, att den där Saijonmaa-låten heter "Högt över havet", och att det alltså är samma låt som den där hon sjunger om levande charader. Förvirrande, minst sagt.)
Kalle Anka är nog värre, enligt mig. "Högt över havet" är ganska kul. Fast äsch då - gissa vilken sång jag kommer att sjunga imorgon... "sos, hör du mig, kan vi få kontakt nu..."
Oj nu vet jag inte vilken den andra är! :-O Hör jag den klickar det säkert, men nu får jag rösta på Kalle. ;-) Den har jag dessutom haft - eh - "äran" att ha i skallen mången gång förr! :-S
Jag vinner, med Christoffer Rombergs "Det finns så många sköna människor, som liksom aldrig kommer fram, precis som böcker i ett bibliotek, de bara står och samlar damm..."
Levande charader skulle nog vara väre i mitt huvud...
...och värre skrivs väl nog med två r, men vi på ettan är inte så noga med sånt ännu.
Skicka en kommentar