onsdag 3 januari 2024

Läsåret 2023

Nyåret har passerat och det är dags att sammanställa läsåret 2023! Detta var alltså inte det år jag började använda Goodreads, även om det kan se ut så på skärmdumparna, men däremot kanske 2024 blir? Vi får se, men nu har jag i alla fall fört in förra årets böcker bara på skoj. Jag gillar ju att min anteckningsbok med fladdriga sidor är den sista analoga utposten i mitt liv, men samtidigt verkar det ändå ganska kul med Goodreads. Vi får se! 

När jag summerar läsåret fick jag inse att det inte är någon lång lista - i själva verket den kortaste på flera år. Jag har läst totalt 45 böcker, vilket är färre än ifjol och betydligt färre än året innan. Visserligen har jag glömt att anteckna i november + början av december, så det saknas nog något, men i ärlighetens namn läste jag inte mycket på senhösten i år ändå. Vad gör jag istället? Scrollar? Jo, säkert. Jobbar? Säkert det också. Väldigt många böcker har jag lyssnat på, vilket i och för sig är en trevlig sysselsättning medan jag gör annat till vardags, men önskar också att jag skulle skapa mig tid att läsa fler fysiska böcker. Känns ändå som att det blir mer av en upplevelse eftersom jag läser mer aktivt då.

Lite statistik:

Kvinnliga författare 37

Manliga författare 7

En kvinnlig + en manlig författare 1


Finlandssvenska böcker 6

Sverigesvenska böcker 16

Anglosaxiska böcker 21

Övriga 2 (en nigeriansk och en fransk)


Läst på svenska 35

Läst på engelska 10



 

En bok jag inte kunde släppa:

Unge Mungo av Douglas Stuart. Vilket berättardriv! Läs den! Det påminner mig om att jag verkligen måste få tag på Shuggie Bain som jag inte kommit mig för att läsa ännu. 

En bok som fick mig att gråta:

Carina Bergfeldts En bra dag att dö - vad 276 avrättningar lärt en fängelsepastor om livet. Det är en bok med flera lager - journalisten Carina intervjuar pastor Jim, som berättar och reflekterar både om sitt eget liv och de många tragiska människoöden han kommit i kontakt med genom sitt arbete som fängelsepastor på death row, samtidigt som hon själv speglar händelserna i sin egen tuffa barndom. Det är synd om människorna, det är det.

En bok som fick mig att skratta:

Kommer inte direkt på någon nu - är det så att jag inte har läst så roliga böcker i år? Det får bli Harry Potter och hemligheternas kammare

En bok som var värd besväret:

Nazisternas barn av Tania Crasnianski. När jag läste den var jag inne i nån slags historieflow och hade strax innan läst om både slaveriets historia i USA och Ku Klux Klan, så att fortsätta med en bok om nazister på det gjorde mig mer än lätt illamående... Men boken var intressant och väckte många frågor om skuld, skam och ansvar. 

En bok som inte var värd besväret:

Det börjar med oss av Colleen Hoover, alltså uppföljaren till Det slutar med oss. Jag tyckte faktiskt riktigt bra om Det slutar med oss - den var lättläst, men hade ändå något att komma med. Uppföljaren däremot; vad hände där? Den innehöll liksom ingenting alls och jag misstänker att den aldrig hade köpts in av något förlag om inte Colleen Hoover var Colleen Hoover och boken som kom innan var en bästsäljare av astronomiska mått. Läs den inte. Du kommer att känna dig lurad. 



En bok som lärde mig något nytt:

Laurie Lees As I walked out one Midsummer Morning tog mig med ut på ett strövtåg i Spanien under tiden strax före och under inbördeskriget och fick mig också att läsa på lite om det spanska inbördeskriget. Har fortfarande stora luckor, men ett och annat frö till förståelse såddes i alla fall. Det var en av de böcker som stack ut lite mer i år - det är författarens memoarer från när han i sin ungdom reste till Spanien för att vandra runt med sin violin utan vare sig pengar eller särskilt många spanska ord i bagaget. Tänk Rasmus på luffen, om Rasmus på luffen vore en engelsman som strövar mellan brännheta spanska byar präglade av en allt mer växande politisk spänning. 

En bok jag inte blir klok på:

Min syster seriemördaren av Oyinkan Braithwaite. Jag började läsa den med inställningen att jag skulle komma att sympatisera med berättaren, vars syster finner sig i den ena efter den andra olyckliga situationen som till sist inte kan bortförklaras... men jag är inte så säker på min sympati. Inte så säker. 

En bok jag var fel målgrupp för:

En av oss står på tur av Karen McManus, uppföljaren till tonårspusseldeckaren En av oss ljuger, som jag läste förra året. Precis som med Colleen Hoovers duologi var jag inte så imponerad av uppföljaren, även om jag gillade den första boken. I den här serien har det kommit ännu flera böcker till, men jag tvivlar på att jag fortsätter efter den här. 

En karaktär jag minns:

Bird i Celeste Ngs Våra förlorade hjärtan - eller om vi ska vara riktiga noga, kanske ännu hellre hans mamma Margaret, poeten som utan att själv ha planerat det blir en central figur i samhällsomstörtande protester. Boken plockade jag helt på måfå ur hyllan i vårt skolbibliotek, men wow! Den var något helt annat än jag hade förväntat mig, en dystopi om ett samhälle som liknar dagens USA, men i en parallell verklighet där främlingsfientligheten och isolationismen vridits ännu några steg längre och skapat ett samhälle som styrs av rädsla och misstänksamhet. Rekommenderas!



En karaktär som jag skulle vilja träffa:

Fergus, pappan med svikande minne i Cecelia Aherns The marble collector. Jag förknippar Cecelia Ahern främst med romance, även om jag också har läst och uppskattat hennes YA-dystopier Flawed och Perfect, men den här var något annat. En ganska stillsam berättelse om en dotter som inser hur lite hon vet om sin pappa, och pappan som glömt sina hemligheter efter ett slaganfall. Jag tyckte om den.

En bok jag vill flytta in i:

Pride and prejudice, tack. En vistelse på några månader hemma hos familjen Bennet på Longbourne estate känner jag att skulle eliminera en del av mina moderna vardagsproblem. Även om det kanske skulle innebära en del sociala slitningar... 

En mening/ ett citat som jag strök under:

Pass - alldeles för många ljudböcker för det...

Årets resebok:

Dåligt med reseböcker i år! Det närmaste vi kommer är kanske Konsten att inte hitta sig själv på Bali av Zandra Lundberg, men den handlar nog mer om existentiell ångest, psykiskt illamående och avarter inom New Age än Bali i sig, så tveksamt om den räknas till denna kategori!

Den sista bok jag läste 2023:

Den som offrar sig av Gustavsson och Ventus. Måste erkänna att mina förväntningar inte var så högt ställda, men den var bättre än jag trodde! Deckare i Vasamiljöer, med en lite annorlunda twist. 




Den första bok jag läser (läste) 2024:

Jag gav den korta novellsamlingen Mistlar och mord av P.D. James åt Arvid i julklapp, men lade sen beslag på den innan han själv hann börja läsa. Perfekt jullovsläsning! Har lite kvar av den fjärde och sista novellen, gissar att jag kommer att läsa ut den ikväll. 

En bok jag annars bara vill rekommendera:

Dalenglitter: En roman om hårt arbete av Wanda Bendjelloul, en bok om fattigdom, klassamhälle sett från en fritös och betydelsen av ursprung. Köpte boken i en reakorg på Akademen kvällen före resan till Turkiet i mars och den fick följa med som reselektyr. Oavsett hur trött jag var på kvällarna såg jag fram emot att läsa vidare!

Och en bok till som jag annars bara vill rekommendera:

Graham Nortons The swimmer, en stämningsfull och målande kortroman. Eller lång novell kanske? Ann-Louise Bertells Vänd om min längtan kan jag inte heller strunta i, särskilt som jag följde upp med teaterbesök veckan efter att jag hade läst boken. 

En bok jag ser fram emot att läsa:

Axel Åhmans Eldsjäl, som jag fick i födelsedagspresent i höstas, men som fortfarande ligger på vänt. 

Inga kommentarer: