Erasmusträff i Polen

 

För ganska precis ett år sedan skulle jag ha samlat ihop en grupp från vår skola och rest till Polen för att knyta ihop vårt första projekt. Vi skulle ha fått se både Warszawa och Ostrów Wielkopolski i vårskrud och jag är säker på att det skulle ha blivit ännu en jätterolig Erasmusresa i samlingen. Men ni vet.

Istället blev det, precis som med den träff vi var värdar för i slutet av april, en virtuell mobilitet som fick knyta ihop projektet för oss och den gick av stapeln under veckan som varit. Yes, exakt precis när allt annat också ska göras! Efterklokt och förnuftigt kan jag tänka att vi borde ha bestämt oss för virtuella träffar långt tidigare istället för att skjuta på det så här länge, för även om det var roligt och trevligt blev det ganska tungt med två Erasmusveckor så här nära inpå varandra i slutet av terminen. Men det är lätt att säga förstås - det här läsåret har ju inte direkt varit förutsägbart och lätt att planera heller, till exempel fick vi ju inte ens starta med klubben förrän i januari. Tack vare min underbara Erasmusklubb blev det riktigt roligt ändå. Verkligen tack och lov för deras entusiasm, den räddar det mesta och gör att det känns värt att lägga så mycket tid på ett internationellt projekt mitt i en pandemi!

Vi fortsatte det vinnande konceptet med videoträffar länderna emellan och precis som förra gången gick en del möten jättebra, medan andra gick mer... helt okej. Några framgångsfaktorer verkar det finnas: 

1) Små grupper så att eleverna själva vågar ta plats och vara aktiva. 

2) Läraren håller i trådarna, tar en lagom aktiv roll och för samtalet vidare när det behövs.

3) Tekniken fungerar. Visst, människor är viktigare än teknik, men det är SVINTUNGT med möten där folk sparkas ut på grund av dåligt nät, inte hörs på grund av eko och dåliga mickar och liknande.

4) På samma tema: Enkelt är bäst. Att spela kahoot via meet har varit uppskattat och fungerat bra, men att t.ex. visa en video funkar alltid bäst i teorin. Däremot har vi haft jätteroligt när vi lekt enkla ice-breakers som Two truths and one lie - så "keep it simple" får bli mitt motto i framtiden!

Ja, och ett annat vinnande koncept - att bryta av alla digitala möten med hämtpizza i parken! Känns som en klen kompensation för de som hade lovats en resa till Polen ifjol och går ut nian utan att ha fått resa nu, men det var i alla fall veckans klart skönaste lunch!

Livet i maj

Lärarlivet i maj jo. Let's just say - sommarlovet väger upp det mesta när det väl kommer, men det är ingen lek att skjutsa terminen i mål nu! Det hjälper förstås inte att vår andra virtuella Erasmusvecka var just nu, precis när allt annat också ska ske, och för det engagemanget har jag ju bara mig själv att skylla... Äsch, det är ganska osympatiskt att klaga över hur bråttom man har det när ett sommarlov hägrar, men just nu är det mer eller mindre survival mode som gäller. Jo, deadline för läsårsvitsorden är för övrigt 8.00 på måndag morgon. Det kanske säger något om hur lärares helger i maj förväntas se ut... hehe. 

Men i onsdags hände faktiskt något utöver det vanliga - jag slutade tidigare och kunde faktiskt göra det! Jag satte måste-listan på paus och gjorde bara roliga saker resten av dagen. Så behövligt! Först hängde jag med mina syskonbarn på biblioteket medan syrran hade ett ärende - så kul att få springa efter en knubbig och glad ettåring som knatar iväg mellan hyllorna på sina nyfunna ben! När man gör det 24/7 är det en aning själadödande att hela tiden stoppa de små förstörelsemaskinerna, men att hoppa in för omväxlings skull är bara, bara roligt. Och mostershjärtat svällde när han godkände mig som tillfällig ersättning för mamma efter flera blyga månader! 

Dessutom hade Matias prickat in ett jobbärende i Vasa så att han skulle kunna plocka upp mig när mosterstjänsterna inte behövdes längre. Medan han jobbade gick jag en stund på stan och sedan blev det mat på Amarillo innan vi körde hem igen. Något så dejtliknande har vi eventuellt inte gjort sedan augusti 2019... Som alltid när jag är någon annanstans än hemma/på jobbet/i mataffären kände jag mig lite vild och galen som var ute på vift - behövs inte så mycket för det nuförtiden. Men roligt var det med ett sällsynt avbrott i vardagen!

Fyra väderstreck

Så här mitt i ännu (!) en förkylningsseg helg tänkte jag låna ett resebloggsinlägg som jag sett på flera ställen, bara för att pigga upp mig lite. Det handlar om de östligaste, västligaste, sydligaste och nordligaste punkterna jag besökt, vilket inte visade sig vara helt lätt. Men kul!

Min sydligaste destination: Sydney, Australien

Jag börjar med den som är lättast, för här kan det rimligtvis inte vara något annat än Sydney. Under vår resa till Australien 2003 (räkna inte hur många år som gått sen dess, tack!) höll vi mest till längre norrut, men den sista veckan innan vi flög hem turistade vi i Sydney. Vilken stad! Efter drygt två månader i småstäder i norr kändes Sydney stor, myllrande och lite svårgripbar - dessutom var det vår och rentav kallt jämfört med det subtropiska klimat vi kom från, men ändå gillade jag den. Chinatown, Sydney Harbour, Manly beach... det var ändå en vänlig och avslappnad miljonstad! 

Resan till Australien var ju ganska extraordinär när det gäller väderstreck, så om vi räknar bort den är Madeira min sydligaste destination. Ännu en fantastisk ö!

Min östligaste destination: Brisbane, Australien

Min östligaste punkt är nästan lika enkel. Efter en titt på Australiens karta måste det vara Brisbane som ligger längst österut av de platser jag varit på. Kan inte påstå att jag hunnit se mycket av Brisbane, men det blev en snabbvisit på vägen mellan Darwin och Townsville tack vare en mellanlandning som gav oss en hel dag i Brisbane! Hade inte haft något emot att se mera av staden, min östligaste punkt hittills i livet, inte ens en grå och regntung dag som den vi råkade få. 

Om vi räknar bort Australienresan med samma logik som ovan har det inte blivit några långa färder i österled för mig. Lite förvånad blir jag ändå när jag ser att Finland ju faktiskt ligger längre österut än de platser jag hade för mig att det skulle stå mellan... När jag reste till Ungern ser det faktiskt ut att ha gått en aning västerut från hemsoporna... Min östligaste punkt bortsett från resan till Australien måste alltså vara någonstans i Finland! Är dock inte riktigt säker på var - kan det vara något så icke-exotiskt som Vuokatti? Bara att inse det var ju värt den här utmaningen, rätt så roligt tycker jag ändå!

Min västligaste destination: Gatlinburg, Tennessee

Nu blir det lite svårare. Att det är USA som är mitt västligaste land är det ingen tvekan om, men jag fick fundera lite för att komma på den västligaste punkten som visade sig vara den pyttelilla (och tydligen ganska turisttäta) staden Gatlinburg, Tennessee. Jag kan verkligen inte påstå att jag har upplevt Tennessee, men jag har varit över gränsen från North Carolina och nosat lite! Det var under vår tvåveckors roadtrip i sydstaterna, när vi valde att istället för att köra direkt från Cherokee till vårt nästa bokade boende i Asheville, något som skulle ta en dryg timme om jag får tro Google maps, valde att ta en omväg över Smoky Mountains och tillbaka, vilket tog betydligt längre.

I Gatlinburg cruisade vi ner längs huvudgatan, åt en smörgås på Subway och körde tillbaka mot North Carolina över bergen. The Smokies var en mäktig upplevelse, men när mörkret föll och vi körde längs slingrande bergsvägar som inte ens gps:en hittade kände vi nog att vi hade varit lite väl tidsoptimistiska... Nåväl, slutet gott, allting gott, vi kom tryggt och säkert fram till Asheville tids nog! 

Och för sakens skull - räknar vi bort USA blir det Madeira som är min västligaste punkt också! 

Min nordligaste punkt: Fauske, Norge

Den här var svårast. Vi har rest så pass mycket i norra Sverige och till viss del i norra Norge när jag var liten att vad jag än säger så kan det hända att det finns någon annan, längre norrut. Den nordligaste platsen som jag med säkerhet vet att jag varit är åtminstone Fauske i Nordland fylke i Norge. Det är en av våra standardutflykter från Vuoggatjålme om man vill ut och köra en dag, så dit har jag åtminstone varit ett antal gånger! De finaste bilderna fick vi 2016 - det var något med ljuset. Eller så var det den söta ungen. 

********************

Det här var roligt - och precis som jag gissade känner jag mig lite mindre håglös och förkyld än innan. Det tackar jag för! 

Glad första maj!

I år har vi varit synnerligen dåliga valborgs- och första maj-firare. Inga studentmössor, inga hembakta munkar och inte minsta lilla mjöd. Inga majvippor, inga ballonger och inte ens en liten picknick. Det är nästan så jag får dåligt samvete när jag tänker på de stackars barnen... Vi får ta det ett annat år. Det skrala firandet är nog en kombination av att jag bara tänkt på Erasmus, jobb och nödvändigheter den senaste veckan och knappt kom ihåg att det skulle firas i helgen och att Edvin - efter en frisk vecka efter att ha varit däckad i feber - blev brakförkyld, så vi kan inte träffa någon den här helgen HELLER. Nope. 

Vi grillade och åt på terrassen igår, dock. Egentligen alldeles för kallt, men det finns en sommar som ligger och lurar bakom all den råkalla luften som täcker in oss just nu. Jag längtar! Och lika mycket längtar jag efter vår köksrenovering. Det närmar sig! Idag planerade vi inredning i skåp och lådor och klickade iväg en beställning. Jag är till lika delar livrädd för att vi ska ha planerat ett jättefult och opraktiskt kök och uppspelt som ett barn på julafton.  Jag lär återkomma om det...

På bilden ser vi förresten mitt livs enda svenska valborgsbrasa. Jag försökte hitta första maj-foton från Åbotiden, men hade inga på datorn pga analogt tidevarv pga gammal. Hittade istället en från 2007 när vi stack iväg till Stockholm på vår sista tumisresa före föräldraskapet. Fast Arvid hade vi iofs med oss, väl förpackad i en enorm jättemage - inte ens jag kan riktigt tro på att bilderna är tagna över två månader före bf... Lite kul ändå att ha bildbevis för att mina minnesbilder inte har överdrivits med tiden! 

Ja, där känner jag väl att jag kom från ämnet en aning. Hur som helst - glad första maj till alla!