Vådan av skrivbordsjobb

Hej och välkommen till en dag med distansundervisning. Vi börjar egentligen igår, när jag satt uppe och jobbade till midnatt eftersom jag varit optimistisk nog att prioritera saker som att baka bananbröd, storhandla och spela blokus med Josef dagtid (obs - på min undervisningsfria dag). Efter en alltför kort natt gled jag nästan genast ner i stolen framför datorn i morse, redo för några lektioner, ett par videosamtal, lektionsförberedelser, feedback och elevkontakter - och här sitter jag ännu, tio på kvällen! Men nu har jag avslutat för idag. Wohoo!

Nä, de flesta dagar ser inte ut så här. Tack och lov inte! Men det blir verkligen så uppenbart hur dåligt man (jag!) mår av att inte komma mig ut och röra på mig nu när det inte blir många steg av sig själv under en arbetsdag. Känner mig ungefär lika fräsch och vital som en skrumpnad gammal morot som gömt sig längst in i slaskskåpet sedan ifjol just nu - både till kropp och själ. Inte nog med att kroppen spänner och värker, dessutom kan jag bara inte hantera alla dåliga nyheter som dyker upp på min skärm när jag nästan undermedvetet klickar fram svenska Yle än en gång. Jag kan verkligen känna med alla miljontals människor som sitter i lockdown med mer eller mindre stränga utegångsförbud nu! Nu är det bara två dagar jag suttit inne och det på grund av mina egna prioriteringar - och jag känner redan att världen är en dystrare plats. Då är det skönt att veta att stor del av mitt tungsinne faktiskt kan avhjälpas med en riktigt svettig skogspromenad imorgon. Åh. Skog = högsta prio imorgon! (Okej, efter jobb, familj och... ni vet.)

Men för att avsluta dagen on the bright side... När jag storhandlade igår passade jag på att köpa både en foamroller och en spikmatta - jag slår till på allt som kan tänkas hjälpa mina spända muskler just nu! Själv har jag knappt hunnit testa dem, men något överraskande har mina två yngsta barn tagit spikmattan till sitt hjärta! Visst, delvis för att kasta den på en intet ont anande bror, men faktiskt också för att ligga och slappna av på. Det trodde jag inte att en femåring skulle uppskatta! 

Idag fick vi också matpaketen från kommunen. Som ersättning för de uteblivna skolluncherna delar kommunen nämligen ut ett paket med basvaror till varje skolelev och idag var det dags att hämta dem - ett var för Arvid och Edvin. Det som är på bordet är innehållet i det ena paketet, så det är dubbelt upp och 10 kg potatis därtill... Arvid tyckte det var så kul att packa upp att han lagade kvällsmaten (av mat från paketet) av bara farten! Visserligen skulle vi klara oss även utan skollunch/matpaket, men det gjorde mig ändå glad. Det känns generöst och peppande, en fin gest! Och säkert mer än nödvändig för många familjer i de här tiderna av osäkerhet och permitteringar. Vissa kommuner låter sina elever hämta dagliga matportioner från skolköket istället, men jag är glad att vår kommun satsade på det här alternativet istället. 

Men nu - vad gör jag egentligen? Jag som suttit framför datorn och jobbat i osunt många timmar idag, varför fortsätter jag med blogg när jag äntligen är klar? Nä, nu är det dags för dusch, te och... Netflix eller bok? Netflix eller bok..? Hm.