Åååh. Just nu vill jag slita mitt hår. Är så oerhört trött på att sitta och jobba framför en skärm! Jag tycker fortfarande våra dagar i bubblan är mysiga på många sätt, men börjar bli så trött på alla timmar framför datorn. Känner nästan en fysisk spärr som jag måste komma förbi när jag ska öppna kalkylarket där jag håller koll på vem av mina elever som gjort sina uppgifter och vem som ligger efter. Det är inte kärnuppgifterna i sig - elevkontakten, planeringen eller de inlämnade uppgifterna - som jag är trött på, utan framför allt att systematisera och logga allt som lämnas in för att ha någon slags chans att följa upp de elever som riskerar att trilla av. Så oerhört tidskrävande!
Eftersom jag har varvat jobb med att hjälpa till med finskaläxor, ha fostrande samtal (med mina barn, inte mina elever - de jag har med elever tenderar att vara mer pedagogiska), läsa högt för uttråkad femåring och plocka i diskmaskinen är jag fortfarande inte ens ikapp med att följa upp dagens lektioner - för att inte tala om att planera morgondagens! Och då har Matias (förstås) också varit hemma och var bl.a. ute på en rätt lång cykeltur med alla barnen, så jag hade hur lugnt som helst. En stund. Ser verkligen fram emot påsklovet! Inte för att det är långt, men det är åtminstone några lediga dagar och det är drömmen just nu. Drömmen.
Bilden är för övrigt från igår. Idag hinner jag inte med någon promenad och inte är himlen blå heller. (Hälsningar från räven som sa surt.)
Men! För att få mitt välbehövliga avbrott innan jag fortsätter med att planera en distanslektionssekvens om danska tänkte jag ändå skriva om en intressant sak jag gjort. Det är nämligen så att mina föräldrar prenumererar på Hufvudstadsbladet och sedan ger tidningarna vidare åt moffa när de är klara. Då och då får jag i min tur en påse tidningar av moffa - vid det laget är de ju inte dagsfärska, men det finns faktiskt ganska mycket tidlösa reportage och kolumner som jag uppskattar. (Vadå? Har ni hört att Purmobor skulle vara snåla? Det är helt felaktigt. Sparsamma var det.)
Nu i helgen plockade jag hur som helst fram en påse som moffa hade med sig till Edvins kalas tidigare i vinter och det visade sig vara ännu intressantare än vanligt. De numren var från januari och februari - alltså från den tid när coronaviruset på sin höjd var en vagt oroande kinesisk angelägenhet. De senaste veckorna har jag ibland undrat vad nyheterna bestod av före viruset - fanns det ens något att skriva om då? Det visade sig att det faktiskt fanns annat. Brexit till exempel! Aldrig kunde man väl tro att Brexit skulle falla i glömska så här snabbt! Annat som oroade och upprörde var den onormalt varma vintern - och löst kopplat till den, de hemska skogsbränderna i Australien. Det handlade om brödköer och Östersjön och de amerikanska primärvalen. En rubrik i mitten av februari handlade om att nya rön visar att gamla patienter löper större risk för att dö av det nya coronaviruset. Intressant var det i alla fall, med en fläkt från den gamla världen där inte coronaviruset stjäl precis allt thunder. Hoppas vi snart är där igen!
Puh. Tack. Mitt avbrott gjorde vad det skulle, nu känns det okej att fortsätta jobba i expressfart igen tills det är dags för godnattsaga. Wish me luck!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar