Eftersom svärfar kommer att fira jul i Sverige smygstartade vi julfirandet redan ikväll. God mat, hemlagat julgodis och lite julklappar i förskott. Väldigt skönt att sätta sig ner och strunta i renovering och röra och ogjorda saker en stund. Men vi hade helt klart en person för lite bland oss. Ifjol frågade jag Maj-Britt om vi inte skulle ta med oss en del av julmaten, eller kanske komma tidigare och hjälpa till - hon bara småskrattade och viftade bort det. "Ännu orkar jag, jag säger till sen när det behövs". Då föreställde jag mig ännu att vi skulle ha många år på oss att ta hand om henne när hon skulle ha blivit gammal och svag, precis som hon har tagit hand om oss när vi varit stressade och trötta av småbarnspusslet. Det blev inte så. I år ordnade vi med gemensamma krafter all mat, och det är med stor tacksamhet vi tänker på henne.
Mysigt har vi haft det i vilket fall som helst! Och i mitt Facebookflöde duggar jullovsstatusarna tätt och jag känner hur hela min hjärna egentligen tagit jullov och jag bara vill gå här hemma och ordna i kaos och slänga glitter över de osorterade högarna och dammråttorna. Men nejdå. Imorgon väntar en helt vanlig skoldag från 8.30 till 14.40. Låt mig gissa att vissa elever smygstartat jullovet i själ och hjärta precis lika mycket som jag gjort..? Morgondagens strategi får nog bli spel. Och lekar. Och vara nöjd om lektionerna passerar under någorlunda ordnade former. Japp. Nu ska jag bara skrapa ihop all min energi, så är jag redo! (Inte egentligen, men det går ju alltid att låtsas. Och när jag vaknar 6.45 imorgon bitti är jag säkert superpeppad!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar