fredag 11 september 2015

Sommar i Norrfjärden


Haha, jag fattar (nästan) genast ironin när jag kallar ett inlägg "Sommar i Norrfjärden" och börjar med att lägga upp en bild på gubbar med isiga ögonbryn och mössan full av snö! Det får bli ett sista inlägg från vår fjällresa - för vi åkte ju inte raka vägen hem från Arjeplog, utan vi gjorde, precis som vi brukar, ett stopp på ett par dagar i Norrfjärden. Dessutom stannade vi (tillsammans med svärfar, som körde med oss den här etappen) på Silvermuseet i Arjeplog på väg från fjällen.


Jag har inte varit in till museet på många år, men jag minns det från när vi var små och har varit nyfiken på hur det ser ut nuförtiden i flera år. Det har aldrig riktigt passat, men nu fick vi till det. Jättekul! Å ena sidan var det så roligt att känna igen mycket av utställningarna och föremålen, å andra sidan hade museet blivit ganska rejält moderniserat sedan... gissningsvis 90-talet nån gång (?) när jag var där senast. De vackra samiska silverkragarna fanns där, men också en (jättevälgjord) film om Arjeplog och människorna där. Svärfar hittade en del gamla bruksföremål som han kände igen, barnen fick smakprov på lakrits i museishoppen  och jag tror att vi allihopa var nöjda med timmarna på museet.


Sen blev det ett par sköna dagar hemma hos Y&A! Inte sköna på samma avslappnade sätt som när det var bara två barn med i leken för inte alls så länge sen, men sköna på ett... tja, lite mer fartfyllt sätt nu, med fem småbusar i huset. Vi vuxna skulle inte alls ha något emot att få prata med varandra några stunder då och då, men om några år kanske... Och Ylva och jag gjorde dessutom något så lyxigt som att åka in till Luleå nästan helt barnfria (bara en baby - inte min) på lördagen. Reashopping och lunch på stan. Och då lyckades vi faktiskt prata lite mer ostört!

Josef fick sitt livs första födelsedagspresent och visste inte riktigt vad man gör med en sån. Smaka på lådan var hans kvalificerade gissning. 


Det var faktiskt (!) vackert väder också, så vi tog pick och pack med oss till badstranden vid Harrträsket. Jag blev eld och lågor över blåbären i skogsbrynet och barnen tyckte inte alls att det var kallt i vattnet. Ylva konstaterade att de lärt sig den här sommaren att om det ens lite känns som badväder ska man inte tveka en sekund (för då hinner det bli kallt igen). Bra tänkt!


Tack för oss än en gång, Y&A! Vi ses till lillajul! Om nu ingen råkar få knasiga infall före det...


Inga kommentarer: