Spenatplättar

Snart blir han grön, vår unge. Inte av avundsjuka eller sjösjuka, utan av sin favoritmat (näst mannagrynsgröt). Att gå förbi godishyllan när man handlar med Arvid är lätt som en... plätt. Men att gå förbi hyllan med färdiga spenatplättar är omöjligt - han blir överlycklig och säger "njamnjamnjam" på ett sätt som lyckas få oss att smälta och köpa en förpackning. Varje gång. Så om han skiftar i grönt en vacker dag är det bara all spenaten.

Och om vi inte skulle ha smultit av "njamnjamnjam" så gör vi det för att han kramar spenatplättarna så hårt - hela vägen hem. Eller för att han vakar allvarsamt över sina plättar när han lämnar ifrån sig dem till kassörskan.